För dig som är intresserad skatteregler med andra länder utifrån ett svenskt perspektiv  
 
Efter denna artikel följer en uppställning med vilka länder Sverige samt har skatteavtal.  
 
CFC-Beskattning  
Sidan uppdaterad:2004-02-26  
 
De nya reglerna för CFC-beskattning som infördes 1 januari 2004 innebär en uppstramning av löpande beskattningen av delägares direkta och indirekta innehav andelar i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. Begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe och obegränsat skattskyldiga berörs. Regelverket återfinns i ett helt nytt kapitel i Inkomstskattelagen, kapitel 39a  
 
Vad är CFC-bolag och CFC-regler?  
 
CFC står för står för Controlled Foreign Company och avser bolag som ägs eller kontrolleras av personer bosatta i ett annat land (jurisdiktion) än där bolaget är registrerat eller bedriver sin verksamhet. Ett CFC-bolag är en utländsk juridisk person som enligt svenska skattenormer lågbeskattas i sitt hemland. CFC-reglerna avser de svenska skattereglerna för beskattning av personer, juridiska såväl som fysiska, som hör hemma i Sverige och som är delägare i eller på annat sätt kontrollerar minst 25 % av ett CFC-bolag. Alla typer av kontroll anses täckas in i bestämmelsen, även kontroll via avtal. Huvudregeln är att dessa beskattas för den vinst som det lågbeskattade CFC-bolaget gör.  
 
25 % gränsen kan ställa till problem eller vara en fördel  
 
Den som enbart innehar 25 % av ett CFC-bolag har normalt ingen kontroll över detta bolag. Om det t ex enbart finns två delägare som och den andra innehar de övriga 75 % och hör hemma i ett helt annat land kanske det svenska bolaget överhuvudtaget inte har någon som helst insyn. Det kan t o m vara så att det svenska bolag inte ens få del av CFC-bolagets resultat.  
 
Att gränsen nu är så hög som 25 % (tidigare bara 10 %) innebär att fem oberoende intressenter kan tillsammans starta ett CFC-bolag där varje intressent ligger under 25 % gränsen. Notera att intressenterna skall vara helt oberoende, det går inte att t ex låta utländska systerbolag äga de övriga 80 %.  
 
Mellan vilka personer råder intressegemenskap?  
 
Enligt 39a kap 3 § råder mellan två personer normalt intressegemenskap om  
 
1. personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,  
 
2. personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 50 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,  
 
3. den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 50 procent av den fysiska personen, eller  
 
4. personerna är närstående.  
 
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning skall närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.  
 
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, skall även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen  
 
I kapitlet finns ingen särskild definition av "närstående" utan den i 2 kap 22 § IL vanliga definitionen av närstående gäller. Med närstående avses make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make samt dödsbo som den skattskylde eller någon av de övriga närstående personerna är delägare i.  
 
Skattefrihet för kapitalvinster på näringsbetingade andelar  
 
Den 1 juli 2003 infördes i Inkomstskattelagen reglers om innebär att kapitalvinster på näringsbetingade andelar inte beskattas och att skattefriheten för utdelning från sådana andelar utvidgas. De nya förmånliga reglerna omfattar även andelar i utländska företag. För att motverka skatteplanering genom kombinationen kapitalskattebefriade näringsbetingade andelar i lågbeskattade utländska juridiska personer har nu fr o m 1 januari 2004 nya CFC-regler införts.  
 
CFC-reglerna  
 
Lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person – CFC-bolaget – skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettointäkten skall beräknas som om CFC-bolaget varit ett svenskt aktiebolag och med tillämpning av reglerna i Inkomstskattelagen. I Inkomstskattelagen har intagits ett nytt särskilt kapitel, 39a, som reglerar beskattningen av delägare i CFC-bolag. En generell regel definierar vad som skall anses som lågbeskattade inkomster och enligt huvudregeln träffas av CFC-beskattning.  
 
Undantagna verksamheter  
 
Inkomster i ett CFC-bolag som härrör från internationell rederiverksamhet skall trots att nettoinkomsten i bolaget är lågbeskattad undantas från CFC-reglerna under vissa förutsättningar.  
 
Likaså undantas, under vissa förutsättningar, inkomster från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell samt försäkringsverksamhet inom EES. Inom EES är tillämpningen av CFC-reglerna för dessa företag begränsade till direkt eller indirekt finansiering av företag med vilka man befinner sig i intressegemenskap.  
 
Lågbeskattad inkomst  
 
En lågbeskattad inkomst är en inkomst som beskattas lägre än 15,4 %. I lagtexten uttrycks detta som ”beskattas lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 % av den inkomst utgjorde överskott av näringsverksamhet i ett svenskt aktiebolag som bedrev verksamhet i Sverige”. Med en svensk skattesats på 28 % blir 55 % 15,4 %.  
 
Framräknande av beskattningsbart överskott i CFC-bolaget skall göras enligt de svenska skattereglerna. På denna framräknade vinst före skatt skall beräknas en skatt på 15,4 % som skall jämföras med den CFC-bolagets faktiska beskattningen i utlandet.  
 
Undantagna länder  
 
Flertalet av världens staters skattesystem innebär en beskattning som normalt överstiger 15,4 %. Med stater avses även andra jurisdiktionen som inte är självständiga stater men som på skatteområdet är självstyrande. För CFC-bolag hemmahörande och skattskyldiga i dessa ”stater” sker därför en enklare och mer schabloniserat förfarande genom att dessa finns upptagna på en undantagslista.  
 
Undantagslistan är mycket omfattande varför CFC-beskattning enbart omfattar ett mycket litet antal stater. Lista innehåller både länder med vilka Sverige har dubbelbeskattningsavtal och länder med vilka Sverige saknar sådant avtal. Notera att för vissa länder på listan är vissa typer av inkomster ”lågbeskattade” och dessa inkomster beskattas därför i Sverige enligt CFC-reglerna.  
 
Positiv och negativ lista  
 
Listan är uppdelad på de fem världsdelarna Afrika, Amerika, Asien, Europa och Oceanien. Antarktis finns inte med vilket betyder att verksamhet som bedrives där inte är undantagen från CFC-beskattning.  
 
För Afrika, Asien och Europa anges i listan de stater som helt eller delvis inte omfattas av undantagen medan listan för Amerika och Oceanien innehåller de länder för vilka undantagen gäller. Motivet till detta sätt att lista är att listan blir kortare och mer lättläst.  
 
Listan för Afrika, Asien och Europa vars lista upptar de stater där CFC-beskattning skall ske anger om alla typer av inkomster skall CFC-beskattas eller om enbart vissa typer av inkomster.  
 
Listan som återfinns här är idag inte komplett, ett stort antal mindre stater saknas och då främst i Karibien och Oceanien. Detta delvis för att någon närmare eller mer detaljerad prövning av skattesystemet inte skett men även för att någon beskattning inte sker. Delägare i dessa länder måste således göra beräkning om den lokala beskattningen enligt svenska regler överstiger 15,4 %. För tillfället finns inga planer på att undersöka dessa länders beskattning för att eventuellt ta upp den på listan.  
 
Stater som helt omfattas av undantagsregeln  
 
Flertalet av världens stater har i stort sett reguljära skattesystem och omfattas därför helt av undantagsreglerna. Även i dessa helt ”vita” stater kan det förekomma regler som innebär att inkomster från viss verksamhet skattemässigt gynnas, men dessa har då efter prövning i varje enskilt fall bedömts vara ur CFC-hänseende godtagbara. Det är framför allt fråga om förmånsregler som gäller för inkomster som inte är av finansiell karaktär. Detta är exempelvis fallet med förmåner motsvarande de som Sverige godtagit genom att i skatteavtal medge s.k. matching credit eller dylikt (se t.ex. artikel 23 punkt 2 d i skatteavtalet med Namibia, SFS 1993:1398). Det är då fråga om förmåner som ges för reella och seriösa etableringar som syftar till att främja ekonomisk utveckling i den aktuella staten.  
 
Stater som delvis omfattas av undantagsregeln  
 
För vissa stater föreslås att inkomst från viss verksamhet undantas från undantagsreglerna. Till denna kategori hör stater som har ett reguljärt skattesystem med normal bolagsskatt som tas ut beträffande de flesta verksamheter, men som även har regler som innebär att inkomst från viss finansiell verksamhet skattemässigt gynnas. Samma gäller för finansiella inkomster i vissa stater som visserligen har ett reguljärt skattesystem, men däremot en låg bolagsskatt. Mer om detta nedan.  
 
Vissa inkomster från finansiell verksamhet  
 
I vissa stater, som har ett reguljärt skattesystem med normal bolagsskatt, finns det regler som innebär att inkomster av finansiell karaktär skattemässigt gynnas. Vad som innefattas av yttrycket ”normal inkomstskatt” framgår av nedan lämnade redogörelse för de skatteförmåner som finns att tillgå i vissa stater. Om således en inkomst som en utländsk juridisk person uppbär i stället för den gängse inkomstskatten underkastas en speciell skatt eller skatt beräknad enligt andra regler än de som generellt gäller för andra typer av inkomster, kan villkoret inte anses uppfyllt om inkomsten av detta skäl underkastas en skatt som är avsevärt lägre än den skatt som annars skulle ha tagits ut. Sådana regler finns inte i Island, Statsunionen Serbien-Montenegro, San Marino, Turkiet och Singapore. I dessa stater beskattas endast inkomster från finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där. Andra inkomster än inkomster från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten i dessa stater är undantagna från CFC-beskattning.  
 
Vissa stater har ett reguljärt skattesystem, men bolagsskatten är låg. Ett sådant system har Irland, Libanon och, beträffande vissa kantoner, Schweiz. De inkomster som CFC-reglerna skall träffa är i sådana stater inkomster av finansiell karaktär. För stater med ett sådant skattesystem begränsas CFC-beskattningen till att omfatta endast inkomster från finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet. Samma gäller Estland, som har ett skattesystem som innebär att bolagsskatten tas ut först vid utdelningstillfället. Andra inkomster är inkomster från bank- och finansieringsrörelse , annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet undantas i dessa stater från CFC-beskattning. Beträffande Irland och Island görs det, som framgår nedan, ytterliggare undantag från CFC-beskattning.  
 
I första hand är det fråga om avkastning på kapital. Det är t.ex. fråga om räntor, utdelningar, kapitalvinster, royalty och leasinginkomster. Den typen av inkomster förekommer huvudsakligen hos företag som bedriver bank- och finansieringsrörelse. Även företag som huvudsakligen bedriver annan verksamhet kan ha en finansiell verksamhetsgren. Även i försäkringsverksamhet förekommer inkomster av finansiell karaktär i stor omfattning. Det finns därför skäl att även inkludera inkomster från försäkringsrörelse och annan försäkringsverksamhet.  
 
Behandling av leasinginkomster är problematisk. I betänkandet föreslogs beskattning av ”ersättning för upplåtelse av materiella och immateriella tillgångar”. Både s.k. operationell och s.k. finansiell leasing omfattas således. Gränsen mellan dessa typer av leasing är flytande och att det är svårt att skilja ut den operationella leasingen från den finansiella. Av Departementspromemorian om inkomstskatteregler vid leasing av inventarier (Ds 2002:16) och en av den rättspraxis som finns på området framgår också att det är svårt att avgränsa den finansiella leasingen från den operationella. Inom EES, undantas i ovanstående stater, andra inkomster än lågbeskattade inkomster från verksamhet som består i koncernintern finansiering från CFC-beskattning. Samma gäller beträffande försäkringsverksamhet. I det nya 39 a kap. 7 § Inkomstskattelagen har inom EES undantagits andra inkomster än inkomster från verksamhet som består i koncernintern finansiering eller försäkring från CFC-beskattning.  
 
Övriga inkomster  
 
Vissa stater (Kanada, Thailand och Australien) har särskilda bestämmelser som innebär viss finansverksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala skatten. Sådana verksamheter är undantagna från undantagsregeln.  
 
Även sådana stater som inte beskattar vissa inkomster med den normala bolagsskatten med avseende på sådana inkomster undantas från undantagsreglerna (Belize, Costa Rica, Brunei Darussalam, Cypern, Hong Kong SAR samt Panama).  
 
En annan kategori av stater som inte i sin helhet omfattas av undantagsregeln är sådana som har skatteregimer som kan uppmuntra till s.k. ränteavdragsarbitrage eller transaktioner med felaktig internprissättning. Till denna kategori hör Belgien, Luxemburg och Nederländerna.  
 
Stater som inte omfattas av undantagslistan  
 
Det finns ett fåtal stater som undantas från undantagsregeln. Till denna kategori hör fast och främst de stater som av OECD klassificerats som icke samarbetsvilliga skatteparadis, dvs. Andorra, Liberia, Lichtenstein och Monaco (utöver dessa har också Marshallöarna och Nauru klassificerats som icke samarbetsvilliga skatteparadis). Till denna kategori tillhör också dels sådana stater och områden som i princip inte har någon bolagsskatt alls eller tar ut en mycket låg bolagsskatt (Bahrain, Förenade arabemiraten och Maldiverna), dels sådana stater som har mycket omfattande och ibland också svåröverskådliga förmånsregler (Brittiska kanalöarna, Djibouti, Gibraltar, Isle of Man, Macao SAR och Seychellerna).  
 
Länder med ej godtagbara inslag i skattesystem  
 
Här finns en lista över olika stater och de skatteregler som gjort att de helt eller delvis uteslutits från undantagsregeln.  
 
Avräkning av utländsk skatt  
 
Den som beskattas för ett CFC-bolags inkomster får avräkna sin adel av den utländska inkomstskatten som CFC-bolaget erlagt på CFC-beskattade inkomster.  
 
Ikraftträdande  
 
De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.  
 
 
 
 
Lågbeskattade länder som drabbas av CFC-beskattning  
Sidan uppdaterad: 2004-02-26  
 
Den lista som är en bilaga till Inkomstskattelagen och som visar vilka länder som är undantagna från CFC-beskattning hittar du HÄR.  
 
Afrika  
 
Djibouti: Den normala inkomstskatten för där hemmahörande bolag är 25 procent och för icke hemmahörande bolag 10 procent. Endast inkomst som anses ha källa där beskattas. Utdelning och ränta är skattefri. En rad skatteförmåner finns för investerare.  
 
Liberia: Finns med på OECD:s lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis.  
 
Seychellerna: Den normala inkomstskatten för bolag är progressiv och tas ut med 0–40 procent. Endast inkomst som anses ha källa där beskattas. Har offshorelagstiftning och en rad andra skatteförmåner.  
 
Amerika  
 
Belize: Den normala inkomstskatten för bolag är 35 procent. International Business Companies (IBC:s) och s.k. offshorebolag (som ex. kan bedriva mot utlandet riktad bank- och försäkringsverksamhet) beskattas inte. Vidare är företag verksamma inom särskilda exportzoner skattebefriade under en 20-årsperiod.  
 
Costa Rica: Bolagsskatt tas ut med 30 procent. För småföretag gäller vissa fall lägre skattesatser. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas.  
 
Kanada: Den normala inkomstskatten för bolag är 23 procent (sänks år 2004 till 21 procent). Härtill kommer en avdragsgill tilläggsskatt om 4 procent. Har lagstiftning som innebär att viss bankverksamhet som riktar sig mot utlandet (offshore banking) inte beskattas med den normala kanadensiska inkomstskatten.  
 
Karibien: Omfattar ett stort antal små stater och jurisdiktioner som har låg eller ingen inkomstskatt alls, eller som har s.k. offshorelagstiftning. Panama: Bolagsskatt tas ut med 30 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas.  
 
Asien  
 
Bahrain: Har ingen bolagsskatt, med undantag för viss skatt på oljeproduktion och -prospektering.  
 
Brunei Darussalam: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. IBC:s beskattas inte.  
 
Cypern: Den normala inkomstskatten för bolag är 10 procent. För åren 2003 och 2004 tas en skatt på ytterligare 5 % ut på inkomster över C£1 000 000. Viss verksamhet som riktar sig mot utlandet beskattas dock med en skattesats på 4,25 procent.  
 
Förenade arabemiraten: Endast oljeproducerande bolag och utländska bankers filialer beskattas.  
 
Hong Kong SAR: Den normala inkomstskatten för bolag är 17,5 procent. Har en smal skattebas som endast inkluderar inkomst som har eller anses ha källa där.  
 
Libanon: Den normala inkomstskatten för bolag är i princip 10 procent. Kapitalvinster beskattas med 6 procent. Endast inkomst som har eller anses ha källa där beskattas. Holding- och s.k. offshorebolag är skattebefriade men erlägger en årlig avgift.  
 
Macao SAR: Den normala inkomstskatten för bolag är progressiv och tas ut med 2–15 procent. Godkända s.k. offshoreföretag är skattebefriade för all offshoreverksamhet.  
 
Maldiverna: Bankverksamhet beskattas med 25 procent. I övrigt sker ingen beskattning.  
 
Singapore: Den normala inkomstskatten för bolag är 22 procent. Har förmånslagstiftning som bl.a. innebär att finansiell verksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala inkomstskatten.  
 
Thailand: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Har lagstiftning som innebär att bankverksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala inkomstskatten.  
 
Turkiet: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Har zoner där skattefrihet ges för bl.a. finansiell verksamhet.  
 
Europa  
 
Andorra: Finns med på OECD:s lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis.  
 
Belgien: Den normala inkomstskatten för bolag är progressiv och tas ut med 28,84–40,17 procent. S.k. coordination centers beskattas med den normala bolagsskatten, dock utgörs skattebasen av vissa driftkostnader, exklusive personal- och finansieringskostnader. Förslag föreligger om att ändra denna beräkningsgrund på så sätt att samtliga driftkostnader skall beaktas och att den s.k. kostplusmetoden – som enligt nu gällande regler tillämpas på ett schablonmässigt sätt – fortsättningsvis och i varje enskilt fall skall tillämpas i enlighet med armlängdsprincipen. Under en övergångsperiod kommer dock de inledningsvis beskrivna reglerna att gälla till och med år 2010. Även de nya reglerna innehåller dock skadliga inslag, särskilt med avseende på finansiell verksamhet.  
 
Vidare kan verksamhet för vilken förhandsbesked om s.k. informellt kapital meddelats medföra avsevärda skatteförmåner. Företag som omfattas av denna regim beskattas endast för inkomster som anses härröra från dess egna verksamheter. Under de tio första åren efter det att förhandsbesked meddelats anses den del av vinsten som hänför sig till det informella kapitalet inte härröra från företagets egen verksamhet utan motsvara en återbetalning av det informella kapitalet. Det informella kapitalet bestäms – från fall till fall och i förhållande till omfattningen på de verksamheter som företaget åtagit sig att bedriva – med utgångspunkt i företagets nettovinstmarginal. Denna vinstmarginal består av två delar. En del som anses hänföra sig till företagets egen verksamhet (alltid minst 10 procent av omsättningen) och en del som hänför sig till det informella kapitalet. Det informella kapitalet uppgår till summan av den årliga vinstmarginalen hänförlig till det informella kapitalet under en period av maximalt tio år.  
 
Brittiska kanalöarna (Storbritannien): Har ett stort antal skatteförmåner och total skattefrihet för inkomster som har eller anses ha utländsk källa. I flertalet fall erläggs en mindre årlig avgift.  
 
Estland: Bolagsskatt tas ut först i samband med utdelning och då med 26/74 av nettoutdelningen.  
 
Gibraltar (Storbritannien): Den normala inkomstskatten för bolag är 35 procent. Finns dock möjlighet att registrera olika former av bolag vilka är helt eller delvis skattebefriade.  
 
Irland: Bolagsskattesatsen är 12,5 procent för s.k. ”trading income” (aktiv inkomst) och 25 procent för s.k. ”non-trading income” (passiv inkomst). Till passiva inkomster hänförs bl.a. hyra, ränta, royalty och utdelning från utländska bolag.  
 
Island: Den normala inkomstskatten för bolag är 18 procent och för handelsbolag 26 procent. Har lagstiftning som bl.a. innebär att viss finansiell verksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala inkomstskatten.  
 
Isle of Man (Storbritannien): Bolagsskatt tas ut med 18 procent. För handelsföretag gäller att de beskattas med 12 procent på inkomster upp till en viss nivå. Har lagstiftning som innebär att bolag som är utlandsägda och som bedriver sin verksamhet utanför Isle of Man är skattebefriade.  
 
Liechtenstein: Finns med på OECD:s lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis.  
 
Luxemburg: Den ordinarie bolagsskatten är 22 procent. Vidare tas lokal skatt ut med mellan 5,4–9 procent (avdragsgill). För bolag vars vinster understiger € 15 000 är dock skatten 20 procent på vinst upp till € 10 000 och 15 procent på vinst därutöver. Förmånliga skatteregler finns bl.a. för försäkringsbolag. I tillägg till avsättningar för utestående fordringar och ej intjänade premier får ett Luxemburgbaserat försäkringsbolag också göra en utjämningsavsättning. Sistnämnda avsättning får inte göras om det innebär att bolaget redovisar förlust eller om vinsten reduceras till ett belopp som understiger en förlust som hänför sig till det föregående året. Avsättningen får inte överstiga ett belopp motsvarande 17,5 gånger de genomsnittliga premieintäkterna – efter avdrag för annulleringar, rabatter, återförsäkringar – under innevarande och de fyra föregående beskattningsåren.  
 
Monaco: Finns med på OECD:s lista över icke samarbetsvilliga skatteparadis.  
 
Nederländerna: Den normala inkomstskatten för bolag är 29 procent på vinst upp till € 22 689 och 34,5 procent på vinst däröver. Har övergångsvis kvar förmånlig beskattning av internationell finansieringsverksamhet av närstående företag till och med utgången av år 2010. Regimen innebär bl.a. att upp till 80 procent av intäkterna sätts av till en riskreserv.  
 
San Marino: Den normala inkomstskatten för bolag är 24 procent. Inkomst från utländsk källa – efter avdrag för en proportionell andel av bolagets kostnader – beskattas efter en skattesats på 2 procent (avräkning ges inte) om bolaget kan visa att inkomsten beskattats utomlands.  
 
Schweiz: Lågt skatteuttag (under 10 procent) om verksamheten bedrivs i vissa kantoner.  
 
Statsunionen Serbien-Montenegro, såvitt avser Montenegro: Den normala inkomstskatten för bolag är 20 procent. Har lagstiftning som innebär att finansiell verksamhet - bl.a. bank- och försäkringsverksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala inkomstskatten utan med 2,5 procent.  
 
Turkiet: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Har skattefria zoner där skattefrihet ges för bl.a. finansiell verksamhet.  
 
Oceanien  
 
Australien: Den normala inkomstskatten för bolag är 30 procent. Har lagstiftning som innebär att bankverksamhet som riktar sig mot utlandet inte beskattas med den normala inkomstskatten utan efter en skattesats på 10 procent.  
 
Övriga Oceanien: Omfattar, bortsett från Australien, Hawaii och Nya Zeeland, ett stort antal små stater och jurisdiktioner som har låg eller ingen inkomstskatt alls, eller som har s.k. offshorelagstiftning.  
 

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.