Detta extra nummer av ”Varning Schönfelder” är till för att dokumentera för framtiden hur illa den Svenska administrationen fungerar. Detta är ingen engångsföreteelse, det har hänt förut flera gånger och det kommer hända igen. I ivern att skapa nya myndigheter som belöning till trogna partikamrater har man lyckats med en organisation av Sverige där det finns för många som bestämmer, när det brinner till är det kompetensproblem och ingen är ansvarig.  
Detta extra nummer dokumentera för framtiden att det fanns på pappret när katastrofen inträffade, ett Svensk Nationell Ambulansflyg som är ett civilt totalförsvarsprojekt som genomförs på uppdrag av regeringen  
 
Det finns ett tydligt uppdrag,  
Vid ett väpnat angrepp på landet eller för att transportera hem skadad svensk trupp eller svenska turister utomlands.  
I fredstid såväl inom landet som för internationella uppdrag vid t ex naturkatastrofer  
 
Nu var det julhelg och ingen fanns tillstädes som kunde ta ett beslut.  
Efter den totala sorgen och bedrövelsen kommer nu media debatten igång även den senfärdigt eftersom problemet på intet sätt är nytt och det funnits många tillfällen att ifrågasätta skapandet av alla nya myndigheter där man plottrar bort kompetens och beslutsförmåga.  
Reportern Ulf Nilsson som hatas av maktens kvinnor och män formulera orsak och verkan som alltid kristallklart vilket du kan läsa nedan.  
 
Den svenska resebranschen speglar samma passivitet när det gäller att ta ansvar, resegarantin är ett bra exempel, samtliga försök att få den ändrat till en solidarisk försäkring istället för att varje företag skall ställa en garanti och när något inträffar där det tar för kammarkollegiet veckor innan dom får nåt på plats. Till skillnad från många andra länder är det helylle svenska systemet uppbyggt på att inget skall inträffa, i vart fall inte under helger eller nätter, gärna under kontorstid och då helst inte när man är på fikapaus eller konferens.  
 
Den svenska resebranschen borde ta lärdom från denna tragedi, man kan inte vänta på någon annan, det gäller att handla och det skall gå snabbt.  
Resebranschen består av företag med olika resurser, därför krävs det en resegaranti som är solidarisk och inte till för att stoppa nya etableringar varför Fritidsresor, Ving koncernen med SAS under årtionden gjort allt för att stoppa varje förändring av resegarantin till en reseförsäkring.  
En svensk reseförsäkring borde utformas så att den tar ansvaret minuterna efter att en olycka har skett, det finns kompetent folk som kan ta tag i dessa frågor och efter katastrofen i Thailand har vi en mängd nya personer som lärt sig hur man organisera under de mest primitiva förhållanden. En solidarisk försäkring träder in fram till att organisations Sverige kommit igång och det lär alltid ta sin tid, det ligger i byråkratins struktur. Folk som aldrig varit ute i verkligheten kommer aldrig att förstå eller begripa vad som måste göras Ad hoc oaktat hur många kurser man deltar i.  
Denna gång var det en naturkatastrof, nästa gång är det laviner eller ett kryssningsfartyg som råkar i nöd eller bussar som krockar någonstans ute i Europa eller en av de stora researrangörerna med tiotusentals resenärer ute i världen går i konkurs. Det moderna samhället där alla har en möjlighet att resa kräver att branschen själv tar ett större ansvar och inte förlita sig på myndigheter samtidigt som man blockerar miljarder kronor vars enda syfte är att förhindrar konkurrenter att starta upp nya verksamheter.  
 
Är resebranschen lika handlingsförlamad som den Svenska regeringen och alla myndigheter?  
Läs nedanstående artiklar som jag plockat fram som belyser hur illa det är, artikeln ”Den ultimata kränkningen” behöver inte kommenteras och resebranschen kan ta till sig en stor del av ansvaret, för den som minns så var personer med titeln informationsdirektör som nu upphöjs till skyarna dagen efter katastrofen i radio och spelade ned händelsen.  
 
Som människa blir man inte bara medtagen av all information som man möter från bilder och olika inslag, det som gör ännu mera ont i själen är den totala nationella oförmåga där resebranschen inte gör något undantag. Att reseledarna på orterna gjort heroiska insatser att staberna har gjort sitt borde göra det än mer tydligt att vi gemensamt måste skapa lösningar så att vi slipper samma tafatthet när det nästa gång inträffar.  
 
Innehållet:  
 
1) Ulf Nilson: Sverige har blivit försvarslöst  
 
2) Den ultimata kränkningen  
 
3) Det Svenska Nationella Ambulansflyget  
 
4) Då ska ambulansflyget användas  
 
5) Grundbudet för alla informatörer är: Ljug inte!  
 
 
 
=======================================  
 
1)  
 
Ulf Nilson: Sverige har blivit försvarslöst  
Det är dags att tala klarspråk  
 
När passiviteten regerar har Sverige blivit försvarslöst. Tsunumikatastrofen är bara toppen på isberget.  
http://expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?a=224957  
 
Om tragedin i Asien visar oss någonting så är det att Sverige blivit ett försvarslöst land. Det behövde inte ha blivit så, men så blev det. Persson babblade, UD sjabblade och utrikesministern gick på teatern  
– hur var pjäsen, Laila?  
Redan på annandagens kväll stod det klart att en ofantlig tragedi inträffat. Då borde Persson ha gått ut i tv och sagt ungefär följande:  
– Den viktigaste uppgift en svensk regering har är att ge svenska medborgare stöd och skydd. Därför har vi utsett en krisgrupp som jag bett Anders Milton leda. Tillsammans med läkare, sjuksköterskor, identifieringsexperter och annan krispersonal flyger Anders till Phuket redan i morgon bitti. Avsikten är att så snabbt det överhuvudtaget är möjligt få kontakt med alla svenskar. Samtidigt har regeringen chartrat flera stora flygplan – lyckligtvis finns det gott om dem. Planen går till Phuket och alla svenskar har rätt att gratis flyga hem, oavsett hur de tog sig ner. Vi ska göra allt för att ge hjälp och stöd. På alla ambassader i katastrofområdet har alla ledigheter dragits in…  
Action, i stället för skitprat! Så borde Persson handlat, men så handlade han inte. I stället tog han på sig kyrkoherdeminen, höll salvelsefulla presskonferenser stup i kvarten och uppmanade oss att sörja. Men sorgen är personlig. Vi behöver inga pekpinnar uppifrån och kan tända våra egna ljus, tack!  
Värre är att regeringens massiva hjärnsmälta speglar en attityd som plågat mig (och många andra) i många år. Nämligen att ingenting hemskt egentligen kan hända svenskar. Vi har gjort oss själva till ett slags herrefolk – ja, snällt och humanistiskt, givetvis – som står utanför och över världens kriser, neutralt intill navelskådning.  
 
Vi är ett folk som nöjer oss med en regering (och dess bakblåsare) som gör oss även i klassisk mening försvarslösa. Man skrotar gamla skramliga stridsvagnar, vilket är bra, och slaktar den otidsenliga värnplikten (fast man lögnaktigt påstår motsatsen). Däremot ser man inte till att upprusta där det behövs.  
Alldeles konkret är Sveriges kärnkraftverk sannolikt de sämst bevakade i världen.  
Om jag vore terrorist skulle jag slå till här. I dag byggs kärnkraften ut världen runt (fast givetvis inte här). En smäll i Barsebäck eller Ringhals skulle vända trenden, stärka det vidriga oljeberoendet och skapa en fruktansvärd ekonomisk kris. al-Qaidas ledare är inte dummare än jag – kanske väljer de ett annat land, men de kan välja Sverige.  
Det försvarslösa Sverige.  
Det Sverige som inte inser att världen är en farlig plats som ingen undslipper levande, ej heller i jordbävningssäkra länder. Sverige, som kunde ha ett vasst kuppförsvar, men som väljer att i stället subventionera Saabs meningslösa Gripen-byggande.  
 
Vi, svenskarna, är försvarslösa kollektivt och individuellt, också därför att vi på många platser låtit vardagsbrottsligheten göra oss till fångar i våra egna hem.  
Tjuvar flygs in från Chile och kommer med båten från Ryssland och Baltikum. Stockholmsområdet upplever en fruktansvärd inbrottsvåg. Knivmorden står som spön i backen – och nästan ingenting utreds.  
När passiviteten regerar har Sverige blivit försvarslöst. Tsunumikatastrofen är bara toppen på isberget.  
http://expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?a=224957  
 
Av ULF NILSON  
 
================================  
2)  
Den ultimata kränkningen  
Enligt en utmärkt genomgång av Aftonbladet var Sverige sist på plats med hjälparbetare i Thailand jämfört med andra länder.  
De norska, finska, tyska och italienska kom på måndagen, de franska på tisdagen. De svenska kom först på onsdagen.  
Finland, Tyskland och Italien hämtade också hem de första medborgarna direkt på måndagen. De första svenska fick komma hem på torsdagen. Den svenska identifieringsgruppen var också sist på plats, nästan en vecka efter den italienska och tyska.  
 
Detta visar framför allt att det inte var någon naturlag som försinkade den svenska regeringen. Andra kunde, Sverige borde ha kunnat.  
Men jämförelsen med de andra länderna blottlägger också den omåttliga arrogans som mötte de nödställda.  
Tänk att stå där nere i kaoset i Phuket och se att norrmän, finnar, tyskar, fransmän och italienare får snabb hjälp och som svensk får man ingen alls. Rimligen blir man ganska irriterad, förmodligen förbannad. Vad säger stats- och utrikesministern då? Jo, att de förstår ilskan, inte för att den är berättigad, utan för att den är ”en del i krisreaktionen”.  
Ett säkrare sätt att kränka folk får man leta efter.  
 
======================================  
3)  
Det Svenska Nationella Ambulansflyget  
Intressenter i SNAM  
Svenska Nationella Ambulansflyget är ett civilt totalförsvarsprojekt som genomförs på uppdrag av regeringen. En förstudie har genomförts av SAS på uppdrag av Luftfartsverket och nu går arbetet vidare.  
Luftfartsverket leder projektet i samverkan med Socialstyrelsen , övriga "Sjukvårdssverige", Försvarsmakten och den svenska delen av SAS (Swedish Airlines, SAL).  
http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSida_70_30____3885.aspx  
 
Det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM) är en flygambulansresurs under utveckling och som planeras att vara i drift sommaren 2004. Resursen ska ingå i totalförsvaret och är tänkt att användas för transport av flera svårt skadade patienter, vid en beredskapshöjning, men även i fred.  
Kraven på vårdnivån ombord är mycket högt ställda. Patienterna ska erbjudas en vård motsvarande en svensk intensivvårdsavdelning. Liknande resurser finns inte i andra länder. SNAM baseras på trafikflygplan i reguljär trafik. På sex timmar konverteras till exempel en Boeing 737 till ett avancerat ambulansflygplan med plats för sex svårt skadade patienter och ytterligare ett 20-tal lättare skadade. Fördelen med SNAM är att det innebär en mycket lägre kostnad än att köpa nya ambulansflygplan, men också en hög kapacitet, lång räckvidd och god tillgänglighet. Detta är ett bra exempel på hur resurser framtagna för "krigets krav" kan komma det fredstida samhället till nytta vid extraordinära händelser.  
Den genomförda förstudien av resursen SNAM har visat att det är möjligt att ha en mycket hög vårdnivå ombord i ett flygplan som normalt går i reguljär trafik och som på några timmar kan konverteras till ambulansflygplan.  
SAS har tre olika plan i sin flotta som lämpar sig för uppgiften  
SAS har tre olika plan i sin flotta som lämpar sig för uppgiften:  
• Airbus 321-100  
• MD-80/90  
• Boeing 737-600, -700  
 
================================  
4)  
Då ska ambulansflyget användas  
• Vid ett väpnat angrepp på landet eller för att transportera hem skadad svensk trupp eller svenska turister utomlands.  
• I fredstid såväl inom landet som för internationella uppdrag vid t ex naturkatastrofer  
När larmet går http://www.lfv.se/Templates/LFV_InfoSida_50_50____3921.aspx  
Efter beslut om insats tas lämpliga SAS-flygplan ur trafik och dirigeras till direkt till hangaren på Arlanda flygplats, där SAS tekniska personal genomför konverteringen från passagerarflygplan till ambulansflygplan.  
Samtidigt larmas en besättning från SAS och ett vårdlag bestående av läkare och sjuksköterskor till Arlanda. Anspänningstiden från larm till SAS fram till startklart ambulansflygplan har angetts till högst sex timmar för ett första flygplan. Ett andra flygplan ska kunna stå startklart inom tolv timmar  
 
 
============================================  
 
5)  
 
Grundbudet för alla informatörer är: Ljug inte!  
Från Tidningen Ljusnan  
 
Ledare/Materielen fanns i förråd!  
http://www.ljusnan.se/article.jsp?article=8327&category=29&maincategory=3  
 
Under 1980-talet diskuterades i försvarsutredningar hur problemet med sårade under krigshandlingar i övre Norrland skulle lösas.  
Sjukhusen skulle snabbt bli överfulla och enda möjligheten skulle vara att transportera skadade med flyg söderut i landet.  
 
Resultatet av diskussionerna blev ett avtal mellan staten och SAS att flygbolaget vid behov skulle låna ut ett antal MD80, alltså vanliga passagerarplan, som snabbt skulle kunna inredas för sjuktransporter. Staten köpte följaktligen, efter försvarsbeslutet 1992, in utrustning som enkelt kunde monteras in i planen sedan ordinarie säten tagits bort. Bårar och annan vårdutrustning passade - och passar - exakt till golvens fastsättningsmekanismer. Utrustningen lades i förråd.  
Den förre folkpartistiske riksdagsledamoten Hans Lindblad, Gävle, också partiets försvarsexpert under många år, redovisar nu besluten om möjligheten för staten att mycket snabbt sätta in ambulansflyg och det är verkligen väsentligt att detta finns med när debatten om den sena svenska räddningsinsatsen vid jordbävningskatastrofen tar fart.  
 
Felaktiga uppgifter  
Det råder politiskt borgfred nu i katastrofens akuta skede och det ska vi vara tacksamma för, men samtidigt har regeringsföreträdare framträtt med felaktiga uppgifter om möjligheterna för Sverige att i ett tidigt skede få hem skadade.  
Statssekreterare Lars Danielsson har påstått att det tog lång tid att bygga om plan till ambulansflyg. Han har fått stöd av utrikesminister Laila Freivalds som hävdat att tekniska skäl utanför regeringens kontroll försenade planen som lyfte först på torsdagen, alltså fyra dygn efter det att katastrofen inträffat.  
Förseningen berodde dock på att regeringen först på onsdagen rekvirerade planen. SAS verkstadspersonal jobbade hela natten och där skedde alltså ingen som helst försening.  
UD hade gett luftfartsverket i uppdrag att inom ett dygn utreda möjligheterna för svensk ambulanstransport. Varför det? Materielen låg ju i förråd och det enda som behövdes var att kalla in verkstadspersonal.  
 
Stora befogenheter  
Det hade regeringen, som faktiskt har stora befogenheter, kunnat göra omedelbart.  
Frågorna staplar sig naturligtvis inför sådana här fakta. Kände regeringskansliet inte till avtalet med SAS och att det fanns snabbt monterad materiel i förråd?  
Hade ingen kraft att ta inititativ under en helg?  
Brydde man sig inte därför att det var turister som åkt med kommersiella företag som skadats?  
Och ville regeringen direkt desinformera för att dölja misstag och inkompetens?  
Det finns mycket att ta upp och diskutera när allt som skett kring katastrofen ska utvärderas.  
Det som skett visar också på informationens oerhörda betydelse när en kris inträffar.  
Sverige har fått se och höra hur reseföretagens informationschefer, kanske främst Fritidsresors Lottie Knutson, gjort bra jobb och gett konturer åt såväl katastrofen och dess omfattning som sina företags ansträngningar att hjälpa.  
 
Ljug inte!  
Grundbudet för alla informatörer är: Ljug inte! Alla människor ska känna till allting. Det förhindrar ryktesspridning och panik, det gör alla delaktiga, varje enskild människa är för sin egen del lika kompetent att bedöma informationen som någon som vill styra den för att inte oroa i onödan.  
Informationen under tragedins förlopp har varit viktig och det för medierna normala nyhetsarbetet har varit akut heltäckande. När vi efter hand ska börja bearbeta vad som skett från utgångspunkten att undsättningsarbetet ska flyta bättre vid nästa katastrof måste informationsmaterialet vara helt öppet och uttömmande. Inga politiska undanflykter ska accepteras.  
Inte minst måste den byråkratins snigelfart, som alltmer tycks vara ett hot i vårt land, undersökas.  
 
 
Ska inte ta dygn  
Men däremot är det inte förståeligt att det ska ta dygn innan det blixtrar till av handlande i de statliga myndigheterna. Där fattas uppenbarligen operativ kraft, även om UD efter hand fått upp farten.  
Man kan jämföra med flygreseföretagen, som mycket snabbt uppfattade situationen, slog larm hos UD och som själva timmarna efter katastrofen började hjälparbetet. När Göran Persson hummade om jordbävningens omfattning gav informationscheferna vid charterbolagen klara besked så långt man då kunde.  
Naturligtvis kan inget land ha en stående beredskap för olyckor av det här slaget, men vad man kan ha är en planering, med militära termer ett stabsarbete, där olika funktioner i samhället sätts i samband med varandra och där olika alternativ övas. Just detta skjuter Eksborg in sig på. "Regeringen har ingen kontinuerlig krisberedskapssamverkan med de centrala myndigheterna och länsstyrelserna. Krisberedskapsmyndigheten har inget uppdrag att bidra till att dessa vitala organ knyts ihop…" Och, märkligt nog, regeringen vill inte delta i övningsverksamhet med de organ som har att agera vid katastrofer!  
 
Den ohyggliga katastrofen i Bengaliska viken har visat på otymplighet i svensk krisberedskap. Debatten måste drivas vidare, utredningar som tar åratal och sedan göms i skrivbordslådor har vi nog av. Planering, övning och operativ handlingskraft är den rimliga nivå som landet behöver för alla slags kriser av detta slag  
 
 
=================================  
 
 
Nu börja mediadrevet, det blir spaltkilometer, vem och vilka är de skyldiga.  
Kanske det medför en förbättring inför framtiden, jag är tveksam. Det svenska sättet att tänka där alltid någon annan skall ta ansvar har fått sig en rejäl tankeställare, och som Ulf Nilsson skriver, ”När passiviteten regerar har Sverige blivit försvarslöst. Tsunumikatastrofen är bara toppen på isberget”.  
Så sant, så sant! Vad gör resebranschen av detta?  
 
Eder tillgivne  
 
Toni Schönfelder  
Tel 0034 616 421 085  
Fax 0034 966 69 81 58  

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.