Med anledning av debatt i DN 15 januari 2000 genmäle av Anders Lidman och Toni Schönfelder Historieprofessor Rolf Torstendahl presenterar sin syn på Ryssland i DN den 15 januari. Han kritiserar professor Stefan Hedlunds beskrivning av ett alltigenom odemokratisk och totalitärt Ryssland och raljerar över denna svartmålning. Torstendahl anser att Ryssland i stort sett är ett demokratiskt land bland andra, "förvisso är inte den ryska demokratin fulländad, men det är den inte i något annat land heller." Mörka regimer till höger och vänster äger en fascinerande dragningskraft på politiker med sin nästan magiska förmåga att förvända synen på demokratins företrädare. Exempel är inte svårfunna; vi har Neville Chamberlains demokratiska dödskyss i Munchen 1938, där han sanktionerade Hitlers annektering av Sudetlandet, via Pierre Schoris ohöljda beundran för diktaturregimerna i Nicaragua och Kuba, vår nuvarande talman Birgitta Dahls stöd för en av 1900-talets värsta massmördare, Pol Pot i Kambodja, till Gudrun Schymans nyligen framförda historiekunskap där hon inte sade sig känna till Lenin och Stalins folkmord med hänvisning till att hon inte var med då. Torstendahl tycker på det hela taget att Ryssland tillhör den demokratiska kretsen av länder i världen som inte kan betraktas som ett hot mot oss. Han ogillar att Hedlund "målar upp skräckscenarier" utan belägg för vad han säger och kan inte förstå hur ett land skulle kunna vara i upplösning, samtidigt som starka militära krafter kan utgöra ett hot mot omvärlden. Vi anser snarare att det är Torstendahl som har bevisbördan för sin historieskrivning. På vilken grund finner han att Ryssland kan kallas demokratiskt? I våra historieböcker finner vi att tatarerna (mongolerna) Moskvafurstarna och Tsarväldet till fulländning utvecklade mänsklighetens hittills längsta diktatur. Miljoner och åter miljoner ryssar har använts som kanonmat eller slavar att användas likt vilken förbrukningsvara som helst. Tiotusentals miljoner ryssar har deporterats och rivits upp med rötterna från sina familjer när de skickats iväg över detta väldiga land. Få ryssar är okunniga om Stalins utrensningar där 40 till 60 miljoner människor mördades, svalt ihjäl eller dog i sjukdomar orsakade av armod och utmattning. Få saker har förändrats i dagens Ryssland. Landet saknar ett skrivet rättssystem värt namnet och fortfarande lever man farligt om man opponerar sig i fel sammanhang eller råkar stå i vägen för någons ekonomiska intressen. Ryssens egentliga rätt kommer ur det talade ordet hos hans chef. Detta kan ändras på en sekund vilket ger en förklaring till varför ryssen i gemen finner all slags planering meningslös. En vanlig ryss har inte möjlighet att förstå begrepp som demokrati, individens frihet eller rättstrygghet. Tvärtom är hela hans väsen med kropp, själ och instinkt framfiltrerad ur tusen år av terrorstyrning och underkastelse. Över allting vakar och bestämmer FSB. I sak det samma som gamla sovjetiska informations-och kontrollorganisationen KGB. FSB finns överallt och i vartenda företag, ryskt som utländskt. FSB står över all lag, straffrättslig såväl som civilrättslig, samt har oinskränkt makt att utfärda frikort som skänker den enskilde total immunitet mot varje samhällsingripande. Naturligtvis har Ryssland ett juridiskt system, formellt sett. Den unga staten fick en ny civillag 1995. Den täcker civilrättens viktigaste områden, utom ägande-och dispositionsrätten till mark. Problemet med denna lag, likt alla andra lagar i Ryssland, är att de har sådana formella och begreppsmässiga brister att den inte tål att möta verkligheten. När ryssar såväl som utlänningar försöker få rätsida på lagen så är risken stor att han möter någon av FSB:s skattepoliser som följer helt andra lagar eller något nyligen utfärdat presidentdekret som kan användas emot honom. Just dessa blixtsnabba dekret som presidenten ensam skriver på, är oftast beställningsarbeten från de olika "intressegrupperna". Det är här västerlandet ofta trampar fel i Ryssland. Eftersom hela denna för oss osynliga struktur finns kvar, går det inte att tillämpa något av vårt inlärda västerländska beteende på Ryssland. FSB missar ingenting vare sig Torstendahl tror det eller ej. För alla företag utan undantag gäller att man samlar in all information och sorterar ut det man bedömer vara viktigt eller bra att ha. I denna process avlyssnas alla telefonsamtal, inklusive GSM, all faxtrafik och alla E-mail. Alla brev och paket kontrolleras. Alla styrelseprotokoll, interna PM och muntliga uttalanden av bolagets anställda noteras. Görs ingen hundraprocentig kontroll är det när FSB väljer att inte göra det, inte för att man inte kan. I samma nummer av DN, vari professor Torstendahls teser publicerades, kunde den uppmärksamme läsaren finna en notis från AP som berättade att t.f.president Putin undertecknat ett dekret som givit Ryssland en ny kärnvapendoktrin. Tidigare fick endast kärnvapen användas om landets suveränitet stod på spel. Den nya lydelsen innebär att statsledningen får använda kärnvapen som ett led i våldsutövning när angriparen inte kan slås tillbaka på annat sätt. Nu undrar vi i vilket västland landets kärnvapendoktrin kan ändras genom enbart stats - eller regeringschefens underskrift. Vi kan berätta för Rolf Torstendahl att varken Stefan Hedlund eller vi själva är ensamma i vår uppfattning. The European Bank for Reconstruction and Development, EBRD, i London har nyligen publicerat sin rapport över Ryssland och dess affärer sedan Sovjetunionens fall 1990/91. "Rysslands diverse reformförsök har resulterat i ett dåligt styrt, ojämlikt, korrupt och ekonomiskt efterblivet samhälle där en växande andel av befolkningen lever under gränsen för fattigdom. Det finns ingen enighet över huvud taget i Ryssland om att skapa en modern marknadsekonomi" säger EBRD vidare. "Samtliga nödvändiga förutsättningar för en marknadsekonomi saknas: lag och ordning som skydd för kriminella element, fungerande infrastruktur, makroekonomisk stabilitet och ett överblickbart skatte -och bolagssystem som inkluderar äganderätt till mark. Den nya eliten," fortsätter EBRD," som egentligen inte är mycket annat än den gamla kommunisteliten, har dock inte visat något intresse för att bygga dessa strukturer. Dessutom kan hittills genomförda reformer slås bort med en handviftning." The Economist den 8 januari är inte nådig mot Putin. Tidningen varnar för obehagligheter framöver. Business Week den 17 januari varnar för Ryssland i ett större perspektiv, inte minst när de baltiska staterna kommer närmare en NATO-anslutning. Det får heller inte glömmas att Ryssland aldrig undertecknade gränsavtalen med de baltiska staterna. Nyligen "avrådde" den ryska ledningen EU att ta med Lettland, samtidigt som den lettiska presidenten under sitt Stockholmsbesök uttryckte oro för sin ryska granne i ett framtidsperspektiv. Der Spiegel varnar i sitt nummer den 10 januari för att FSB är på väg att ta över landet. Vad det mesta handlar om för lång tid framåt är vem som har kontrollen över Kaukasus och dess stora oljetillgångar. Ryssland har inte längre några hamnar säkrade i söder, plus att den nya "pipelinen" från Azerbajdzjans fyndigheter i Kaspiska havet går söder om Ryssland och vidare till Turkiet. Freds -och konfliktforskaren Svante Cornell sade också på denna plats den 12 december att situationen i området är mycket komplicerad och kommer troligen att utgöra en av världens främsta konflikthärdar inom kort. Ryssarna har sedan länge sått oro i Kaukasus genom hot, subversion och annan destabiliserande politik. Redan innan det nuvarande Tjetjenienkriget har konflikterna skördat över 100.000 dödsoffer och knappt två och en halv miljoner flyktingar. Detta enligt Cornell. Oleg Panfilov, chef vid Glasnosts skyddsfond, säger i Göteborgs Posten den 16 januari att Ryssland aldrig har haft en fri press. Det statliga monopolet på tryckerier, radio-och tv sändare finns kvar sedan Sovjettiden och hård statlig kontroll över massmedia upprätthålls. Trots formell rätt att fritt bevaka Tjetjenienkriget, lever journalisterna där ett hårt och farligt liv. Under det första Tjetjenienkrigets två första år dödades tjugo journalister, nio är fortfarande försvunna, trettiosex sårades, tjugosex misshandlades och hundrasjuttiofyra greps. Ännu har man inte funnit och straffat de militärer som är skyldiga till mord på journalisterna, enligt Panfilov. Han berättar vidare att de ryska myndigheterna i samband med nuvarande konflikt, inrättade ett " Ryskt informationscentrum" med två toppmän från FSB som chefer, generallöjtnant Aleksander Michajlov tidigare chef för FSBs "Centre för samhälleliga kontakter" och förutvarande läraren vid "det Sovjetiska KGB:s högre skola, Michail Margelov. Informationscentum invigdes i oktober förra året och började genast enligt Panfilov sprida sina lögner. Den som vill fördjupa sig i de ryska makthavarnas bild av Tjetjenienkonflikten eller vill ta del av hur islam hotar det ryska samhället och hur "vita" kvinnor från Baltikum hjälper "terroristerna" som prickskyttar, rekommenderas till www.infocenter.ru I ljuset av sin publicerade okunnighet, måste vi nu tyvärr också inkludera en historieprofessor i den ovan nämnda skara av propagandans offer. Med sådana historielektioner behöver inte FSB utbilda egen informationspersonal på hemmaplan och inte betala dem heller. Anders Lidman och Toni Schönfelder, jan 2000-01-19

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.