Ange ett namn eller sökord så får du upp alla artiklar som innehåller det du söker.
Tillbaka till Tonis hemsida

Toni Schönfelder A lifetime of innovation

Mina favoritlänkar, kolla in

Debattartiklar Ryssland

TaxFree handelns vara och icke vara

Tillägnad buss- och kollektiv branschen av Toni Schönfelder oberoende och fri debattör
Klicka på den artikel du vill läsa

Artiklar som du bara måste läsa,Vakna upp i Sverige!

Debatt artiklar av Harald Rosén (Det gäller flyg)

Toni Schönfelder
A lifetime of innovation



Toni Schönfelder
A lifetime of innovation

Debate - Opinion in English
Russia and Baltic States

Back to Toni Schönfelders homepage

Web library, My favorites

Toni Schönfelder
A lifetime of innovation



Verschiedenes in Deutsch



Välkommen till denna Newsletter som avslutas med en fantastsk bild över Europa tagen från Columbia Shuttle, vilken vid sin återfärd störtade.
Jag har hittat en del underhållande artiklar som jag klippt ihopt.

Och så kommer Pernilla Ström med en ny dräpande artikel, denna gång handlar det om:
Löjromsvänstern på nostalgitripp!


Ha en trevlig Helg!

1) Ny resebyråförening SPRF under bildande.

2) Resegarantin och BR

3) Trivialt Nonsens!

4) Dags färsk svammel från Arbetsmarknadsdepartementet

5) Sveriges kollektivtrafik biljetter dyrast i Europa ( TS har en del att kommmentera)

6) BURE, ett skandalöst bolag, det tar aldrig slut!

7) Årsberättelser och lögnerna som VD skriver
..........åså Länsbolagens fygfärgsglittrande årsberättelser

8) Internetrevolutionen har bara börjat


9) Löjromsvänstern på nostalgitripp




1) En ny resebyrågrupp är under bildande, SPRF, sveriges privata resebyråers förening.
Gruppen bildas formellt under TUR 2003 mässan.
Som första upgift är att ta tag i frågan om SAS enväldiga beslut att ta bort ersättningen för försåld biljett till resebyråerna.
Man är inte nöjd med SRF som också arbeta med frågan. Det är akut nu då åtskilliga resebyråers existens är hotad. SAS betende är knepigt då man infört denna regel endast i norden men inte för övriga resebyråer i länder inom Europa.
Det är kortsiktigt vad SAS gör och skapar möjligheter för EU konkurrenskommissionen att en vacker dag göra en morgonraid.

Det tornar upp sig för en regelrätt konfronation ifall SAS inte återgår åtminstone för tillfället til att ersätta resebyråerna för deras nedlagda arbete. Å andra sidan har Tetra Pack, ABB, Volkswagen och många andra struntat eller helt enkelt misstolkat EU konkurrens kommission. I samtliga fall ledde det till miljard böter och enorma skadeståndskrav.
Man kan undrar om SAS ansvariga chefer förstått EU kommissionens kraft och möjlighet att agera.
Det är slut med den svenska ankdamms politiken!
Mer info genom
Lars Leteus
Tel: +46 46 295200
Fax: +46 46 295205
Mobil: +46 708 295272

2)
BR och SRF och resegaranti frågan.
I tidningen Resor och Trafik hade man en kort artikel med BR om resegarantin, där man kom fram till att det var en svår sak att hantera.
Inget kan vara felaktigare, EU konkurrenslag står över svensk lag. Sverige har vid sitt inträde 1995 till EU lämnat felaktiga besked om den svenska resegarantin.
EU:s lag hur den skall vara utformad finns sedan 1990.

Det pågår nu på olika håll utredningar hur lagen skall vara, och man har skickat folk till Tyskland och se hur dom har gjort med resegarantifrågan. Där den fungerar till 100%.
Den svenska vägen är absurd, där resebyrån skall lämna sin garanti, arrangören ånyo en garanti. Samtidigt som mer än 50% av alla resenärer inte omfattas av garantin.
BR kan fortsätta luta sig mot kudden, det finns andra krafter som driver och snart nog kommer det en ny lag som kommer att avlasta hela branschen. Resegarantichecken kommer!


3)

Trivialt Nonsens!


Vi har som bekant personval i Sverige - men vilken politiker vågar man egentligen rösta på? Och vad ligger förresten det genomsnittliga IQ-värdet på i den svenska riksdagen?

Vem vill göra affärer med en som luktar vitlök?
Anders Björk (m)

Beslutet var oåterkalleligt när vi fattade det.
Birgitta Dahl (s)

Den narkotika som vi får in i Sverige kommer ju ofta från andra länder.
Laila Freivalds (s)

Jag var en politisk fånge, precis som Nelson Mandela.
Per Gahrton (mp)

Rättssäkerheten är destruktiv om den leder till att man hellre friar än fäller.
Göran Holm (m)


Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss.
Lennart Nilsson (s)

Jag är medveten om att jag kan framstå som ett rött skynke i många företagares ögon. Många tycker att jag ifrågasätter deras rätt att bestämma över deras pengar och deras företag. Det är riktigt, det gör jag.
Lars Ohly (v)


Blir problemet långvarigt så blir det allvarligt, går det över snabbt så är det lättare.Det är alldeles för mycket hänsynstagande i svensk politik.En del har undrat varför jag ständigt tar av mig glasögonen. Det är för att slippa se er...Jag har trots allt läst på kemisk-teknisk linje på gymnasiet, så jag förstår vad kärnkraften handlar om.Vi behöver skärpta lagar, så att brott lättare kan bevisas.Vi har gjort mycket som har skadat många människor.
Göran Persson (s)


Arbetslösheten drabbar tydligast och hårdast dem som blir utan jobb.Det är sexigt med tillväxt.För mig är skatt det finaste uttrycket för vad politik är.Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt.
Mona Sahlin (s)


Jag har en dröm...Min uppgift som feministisk politiker är att försöka ta död på myten om våra biologiska olikheter.
Gudrun Schyrman (v)

Socialdemokraterna har visst en jobbpolitik. Vi vill öka bidrag, och detta ger samma effekt som sänkta skatter, som ju ger jobb.
Anders Sundström (s)


Skall hela Sverige bli som Fucking Åmål!?
Alf Svensson (kd)

Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för.
Ingela Thalén (s)


De här direktörerna är som pojkar som sitter och mäter vem som har störst... bil i sandlådan.Det är fult att anlita folk.
Marita Ulvskog (s)


En stor del av det svenska vägnätet består av asfalterade kostigar. Och så skall det vara i framtiden också.Internet är bara en övergående modefluga.Jag menar självklart inte att Internet är en övergående fluga. Effekterna av den långsiktiga IT-politik som regeringen nu för - med gott stöd av IT-kommissionen - tar dessutom snart död på denna lilla envisa fluga, det är jag övertygad om.
Jag tar de hårda asfalt- och betongfrågorna. Bilar och tåg är hårda saker. Och det handlar ofta om stora projekt. Det är inget gullegull.Regeringskansliet är en sorts förhandlingsorganisation där man kan säga att en vinst är bra, men någon annans förlust är inte heller att förakta.Vi planerar inte att förbjuda motorcyklism - i dagsläget.
Ines Uusmann (s)


Jag tycker om kvotering till exempelvis politiska uppdrag. I vårt parti har vi en sådan regel när det gäller kvinnor och politiska uppdrag. På arbetsmarknaden är det svårare eftersom det krävs viss kompetens för ett visst jobb.
Margareta Winberg (s)


Jag tycker att sexdebuten handlar väldigt mycket om den enskilda individen.
Ingegerd Wärnersson (s)

I framtiden är jag intresserad av att skaffa mig någon typ av riktigt jobb.
Erik Åsbrink (s)



4)

Dagens Svammel från Arbetsmarknadsdepartementet.

Frågan är väl om detta budskap från Arbetsmarknadsdepartementet idag den 7 mars
Inte är klass med ovanstående, Trivialt Nonsens? Detta svammel kommer igen år efter år, inte ett ord om att det måste till fler arbetsgivare och inte färre, att det behövs en politik som främjar tillväxt och inte konfiskatoriska skatteregler.
Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.
Arbetsmarknadspolitisk proposition för ett ökat och effektivare arbetskraftsutbud

Det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är en väl fungerande
arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk och hållbar
tillväxt. För att nå dit är det av avgörande betydelse med en effektiv
matchning mellan arbetssökande och lediga platser. Dessutom måste de
arbetslösas kompetens ökas, stöd ges till dem som har svårast att få
ett arbete samt inkomsten tryggas under en övergångsperiod vid
ofrivillig arbetslöshet. Det är också viktigt att ta tillvara den vilja
till kompetensutveckling som finns hos redan anställda så att de i
större utsträckning kan ta de lediga jobb som i dag är svåra att
tillsätta.


5)
I Aftonbladet
kunde man läsa att Sverige är det tredje dyraste Landet, detta kan väl knappast komma som en överraskning. Intressant är däremot att Bussbiljetter är dyrast!
Detta är av särskild intresse, först har man en oförsvarlig dyrbar kollektivtrafik som organiseras genom Länsbolagen, därutöver måste de få kunder som reser betala med beskattade pengar (minst 60% skatt) och för att få resa med betala den dyraste färdbiljetten i Europa.

Kafka kunde det inte bättre!

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.


Heja Norge, Norge ligger hela 44 procent över snittet. Det räddar den svenska turiststatistiken samt ger tusentals arbetstillfällen främst i servicesektorn.
PÅ samma sätt som svenskar shoppar i Norra Tyskland, där även en och annan flaska slinker med! Vilket förövrigt Norrmännen gärna gör i Sverige varför Strömstad har ett av Systembolagets största försäljningsställen. Norrmännens handlande av sprit kom att återspeglas i den svenska alkoholstatistiken, varför nykterhetsvännerna snabbt rycker ut och förfära sig över den ökade sprit konsumtionen i landet. Man tar sig för pannan!

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.

Här ett utdrag ur Aftonbladets artikel!
Sverige tredje dyraste landet i Europa
Sverige är dyrt när det gäller mat och dryck, cigaretter, morgontidningar, parfym, bensin och bussbiljetter

En färsk prisundersökning visar att Sverige är det tredje dyraste landet i Europa.
De nordiska länderna är dyrast i Europa. Norge toppar listan med god marginal och Sverige ligger på en tredjeplats.
Billigast är Portugal och Grekland.
Pricerunner Research har under två veckor i februari jämfört priserna på bland annat mat och dryck, bussbiljetter och dvd i olika EU-länder, skriver Göteborgs-Postern.
I undersökningen ingår 42 olika produkter i 16 europeiska länder - och prisskillnaderna är stora.
– Det är anmärkningsvärt med tanke på att EU ska vara en inre marknad. Vår jämförelse visar att vi är långt därifrån, säger Kristofer Arwin, koncernchef på Pricerunner, till GP.

Glass är billigt
De svenska varorna är dyrare än Europa-genomsnittet i 36 fall av 42. Till de billiga varorna hör hamburgare och glass. Men hemelektronik är däremot dyrt - bara Norge har högre priser än Sverige.
Sverige är även dyrt när det gäller mat och dryck, cigaretter, morgontidningar, parfym, bensin och bussbiljetter. Priserna på de varorna överstiger Europa-genomsnittet med elva procent. Norge ligger hela 44 procent över snittet.


6)

BURE

Om det inte vore så att det var skattebetalarna som ägde bolaget som startades med av staten tidigare konfiskerade pengar från företagen, skulle jag inte kommentera det hela.

Roger Holtback, mannen från Volvo som har ett stort ansvar för Volvo PV:s utförsbacke och slutliga utförsäljning.
Mannen som blev VD för SE banken i väst och höll på att få hela SE banken i konkurs!
Mannen som tack för det! blir VD för det då nyskapade BURE, vilket bemannades med kompisar och med 4 miljarder i kassan, lyckades efter äventyrligheter få bolaget i nästan likvidation på bara 5 år.

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.

Håkan Larsson blir det pressade investmentbolaget Bures nya styrelseordförande. Han efterträder Gösta Wiking med omedelbar verkan.

Vem som ska efterträda Gösta Wiking har varit en av de frågor som Bure under allt för lång tid lämnat obesvarade, men Håkan Larsson, som suttit i styrelsen i ett år, har varit den ivrigast utpekade kandidaten.

Därmed är både ordförande och vd utbytt. Från och med 1 april tar Lennart Svantesson över som vd efter Peter Sandberg.

Nå,! Men vem är Håkan Larsson? Han efterträdde som VD efter Martin på Bilspedition när koncernen var på väg i konkurs. Samme Håkan Larsson var förtrogne till Martin Lundberg under många år och verkställde snällt alla beslut utan att blinka, det gäller att kröka rygg och vara rövslickare.
Håkan följde med Bilspedition till Essen i Tyskland när Stinnes köpte det som var kvar av Bilspedition. Snart nog såg Stinnes ledning Håkan kompetens och fick en enkel biljet tillbaks till paradiset, Göteborg. Där han belönas för tusentals arbetslösa, miljarder i förlorad kapital, med att bli ansvarig för skattebetalarnas BURE som nästintill är utslagen.
Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.



7)

Läser du Årsberättelser? Kolla vad VD skriver och var säker på att det blir tvärtom!
Det går att lita på årsredovisningarnas löften. Om du vänder på orden.

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.

I dagarna dimper årsredovisningarna ner i brevlådorna. De flesta av verksamhetsberättelserna lär gå en säker papperskorgsdöd till mötes. Ett oförtjänt öde anser Affärsvärlden. En genomgång av årsberättelserna för 2001 visar att aktieägarna hade kunna spara stora pengar genom att noggrant studera vad vd har att säga eller, bättre uttryckt, inte vill säga om framtiden. Metoden är enkel och kan illustreras med några exempel från aktuella börsfloppar.

ABB missade sjukan
När den sparkade ABB-chefen Jörgen Centerman i årsberättelsen 2001 utfärdade löftet om "att återgå till en sund vinst under 2002" var det ingenting annat än en freudiansk felsägning. För vad Centerman egentligen ville säga med ordet sund var att han var helt upptagen med asbestens osunda hälsoeffekter på ABB. Ett år och fyra miljarder kronor i asbestrelaterade avsättningar senare vet vi hur allvarligt sjuk patienten i själva verket var.

När förre JM-chefen Carl Erik Stålberg för ett år sedan talade om att "ökad kostnadskontroll" skulle komma att känneteckna byggbolaget under en längre tid borde det ha fått varningsklockorna att ringa.

Ett år och ett vinstras senare vet vi att det var åt fanders med kostnadskontrollen i bolaget.
Hans kollega Claes Björk, tidigare koncernchef i Skanska, kunde ha avslöjats på ett tidigt stadium.

I årsberättelsen för 2001 sade sig Björk ha vänt utvecklingen och lagt "en stabil plattform inför det nya året". Ett år och två miljarder i omstruktureringskostnader och nedskrivningar av goodwill senare vet vi att stabil är lika med labil.

När Skandiachefen Lars-Eric Petersson i sin framtidsutblick talade om att "Skandia kraftsamlat sin affärsverksamhet, för att därigenom dra nytta av koncernens storlek" borde det ha väckt misstankar. Ett år och försäljningen av halva Skandia senare vet vi att vi att kraftsamling skulle betyda kapitulation.

Efter krisen i riskkapitalbolaget Bure står det också klart vad formuleringar som "Vi står väl rustade med en balanserad och attraktiv portfölj" egentligen betyder. I bland räcker det med ren bokstavstolkning för att komma flopparna på spåren.

Peter Richards, vd för säkerhetsföretaget Confidence var i årsredovisningen full av tillförsikt inför 2002 "då vi planerar att förverkliga våra visioner". Ett år och 14 miljoner kronor i förlust senare vet vi att ordet vision har den betydelse som ordboken anger: synupplevelse utan motsvarighet i verkligheten.

Så, släng inte årsredovisningarna - läs dem. Som fan läser Bibeln.

Åså, snart kommer årsredovisningar från Länsbolagen!
Ett sant nöje i ordbajseri, lögner och egen nyttan som inte existerar!
Undrar hur många ton träd som skulle kunna sparas samt annan miljöförstöring som hör ihop?

Följdriktigt hade varit att förbjuda Länsbolagen att publicera sina fyrfärgsalster som lika gärna fått plats på ett A4 ark.

En enkel summering skulle kunna se ut så här:

Inkomster: Detta betalade skattebetalarna år 2002
Inkomster: Detta betalde resenärerna i biljetter

Kostnader: Detta kostade administrationen
Kostnader: Detta kostade den upphandlade trafiken
Summa: ?

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras




8)

Internetrevolutionen har bara börjat

Men bussbranschen? BR? ......ojojojojoj!

Internet är viktigare än någonsin. Det visar aktuell forskning om hur ny kommunikationsteknik förändrar samhällen och påverkar människors vardag. Internet har i vissa grupper tagit över den dominerande platsen i mediekonsumtionen från televisionen.
När TV introducerades förändrades våra vanor i grunden. Vi började möblera vardagsrummen på ett speciellt sätt, med TV:n tronande på en liten möbel i mitten av vardagsrummet som en husgud. Vi började bekymra oss för att missa program, och samtalsämnena började handla om vad som hänt kvällen innan på TV snarare än i verkliga livet. TV:n blev en social förändringsfaktor utan like.
Men vad gjorde vi innan TV:n fanns? Var kom alla de timmar ifrån som vi plötsligt investerade i att sitta trollbundna framför den flimrande helgedomen? Det vet vi nästan ingenting om. Mytiska utsagor som ”När jag var liten läste vi böcker” och ”Vi samlades alla kring radion för att lyssna på radioteatern” är trevliga anekdoter, men det saknas uttömmande forskning om hur livet före TV:n såg ut. Och det är inte en forskningsinsats som kan göras nu, i efterhand, eftersom det vi nu berättar färgats av och förändrats av TV:ns centrala och dominerande roll. Det finns en underbar skämtteckning av tecknaren Bisarro, där en familj sitter i soffan i ett typiskt amerikanskt TV-vardagsrum och stirrar på den punkt där TV:n borde ha varit. I stället är där bara en tom vägg ovanför bänken. Bildtexten lyder:”Före TV:n.”
Om någon forskare hade satt sig ned och börjat intervjua folk när TV:n introducerades, skulle vi i dag veta mycket, mycket mer om hur ny kommunikationsteknik förändrar samhällen. Och kanske skulle vi förstå TV:ns sociala roll bättre, och därmed också kunna arbeta mer intelligent med de avigsidor som TV:n kan ha fört med sig.
Överraskande forskningsresultat
Jeff Cole, professor vid UCLA:s Center for Communication Policy, berättar att det var avsaknaden av forskning om TV:ns intåg i amerikanernas liv som fick honom att viga stora delar av sin egen forskning åt att försöka kartlägga hur Internet påverkar amerikanernas vardag. I World Internet Project kartlägger Cole och hans medarbetare i mer än 20 länder runtom i världen hur Internet långsamt förändrar vårt beteende.
Häromveckan medverkade Jeff Cole vid ett seminarium på Stockholms Handelskammare och gick igenom den senaste rapporten från projektet, Year three : the emergence of trends. Den erbjuder mycket intressant läsning.
Det är först nu som vi börjar kunna se trender, förklarade han, och pekade på att materialet börjar bli så rikt att det också kan säga något om utvecklingen i allmänhet.
Projektet, som bygger på longitudinella paneler och telefonintervjuer av mer än 2 000 hushåll, kan i år konstatera att Internettillgången inte har ökat alls. Lika många procent av de tillfrågade hade tillgång till Internet 2002 som 2001. Ökningen i Internetaccessen är alltså noll. Det är intressant i sig. Betyder det då att Internetanvändningen stagnerat? Att Internet nu är oviktigt?
Inte alls, säger Jeff Cole, antalet timmar som genomsnittsanvändaren i USA använder Internet har nämligen ökat från 9 till mer än 11 timmar i veckan.
Det här är fascinerande siffror. I Sverige och Tyskland är genomsnittsanvändaren betydligt mycket mindre intensiv och har mellan 4 och 7 timmar i genomsnittlig användning.
Internetanvändningen ökar alltså i timmar räknat och blir därmed mer omfattande. Men varifrån tas tiden?
Det överraskande svaret, åtminstone i ljuset av den schablonbild av amerikaner som vi européer håller oss med, är från TV-tittandet! Internetanvändare ser mindre på TV, än de som inte använder Internet. Och det är inga små skillnader heller. Internetanvändare tittar 5,4 timmar mindre på TV än de som inte använder Internet.
Dessutom blir skillnaden mer uttalad med tiden. Internetanvändare som har mer än 6 års erfarenhet av Internet ägnar färre timmar åt TV än åt Internet. Internet har alltså tagit över den dominerande platsen i deras mediekonsumtion! ”Internet killed the TV-star”, för att parafrasera den gamla slagdängan ”Video killed the radio star”.
Internet tar över
Internet håller på att ta över som dominerande medium. Låt den sanningen vila i medvetandet ett tag. Det är ingen liten förändring, och den kommer att ske på mindre än 6 år för majoriteten i Västerlandet, om den trend som framkommer i Coles undersökningar stämmer.
En annan sak som Coles undersökningar visar är att amerikanerna långsamt håller på att bli mer skeptiska till innehållet på Internet och till kvaliteten på den information som Internet erbjuder. Det är inte så märkligt, med tanke på allt skräp man kan hitta. (Den som är intresserad kan titta in på Crank.net – en webbplats som vigts åt att katalogisera konspirationsteorier, bluffspel och rent patologiska vanföreställningar som fått plats på den globala scen som Internet är.)
Men samtidigt är förtroendenivåerna för Internet fantastiskt höga. 53 procent av de amerikanska användarna tror att det mesta, eller all, information på Internet är pålitlig och riktig. Det är fullständigt horribla siffror för den som, med källkritiken i högsta hugg, givit sig på Internet som informationsmedium. Mer än hälften av de amerikanska användarna tror att all, eller nästan all, information på Internet är riktig och att det går att lita på den! Visserligen har siffran sjunkit från år 2002, men det är ändå anmärkningsvärt höga tal.
Kanske kan en del av förklaringen sökas i att det är just från TV:n som dessa användare tagit över sin inställning. TV:n är ett auktoritativt envägsmedium. Kostnaderna för att sända TV är fortfarande så höga att det sker en sändargallring. Kostnaderna för att sätta upp en webbplats närmar sig noll och det sker ingen som helst sändargallring.
De flesta amerikaner litar mycket mer på information de hittar på Internet, än de litar på storföretag och politiker. Det är kanske inte märkligt i vår tid, men det är sannerligen något som är värt att analysera djupare.
Verktyg för information men inte för demokrati
Cole var här förra året också och var då djupt bekymrad över de höga nivåer av förtroende som den genomsnittlige amerikanske användaren visar för Internet som informationskälla. Han anser fortfarande att de sifferresultat som forskningsprojektet gett i dessa delar är de mest tänkvärda, men han har inga förslag för hur detta skulle kunna ändras.
Kanske är den hårda erfarenheten den enda vägen.
Allt fler inser nu också att Internet inte var den magiska formel för demokratin, som vissa utmålade det som. Den andel användare som menar att Internet ger dem mer politisk makt minskar kraftigt, och endast en femtedel tror att Internet alls förändrar det politiska inflytande som användarna har över regeringen. Bara 5 procent tror att förändringen är betydelsefull.
När undersökningarna började, år 2000, trodde nästan en fjärdedel att Internet skulle få betydelse som politisk maktfaktor för dem personligen. Nu kommer Internet att få en betydande politisk roll, men snarast som informationsmedium – inte som påverkansverktyg för användarna. Internet får mer karaktären av envägskommunikation.
Det finns lysande undantag, förstås, som Vote.com. Där kan användare rösta om allt från rättigheter för djur till skattereformer. Men den som vinner politiskt inflytande på tjänster som denna är inte den användare som utnyttjar Vote.com, utan de politiska strateger som står bakom webbplatsen och kan använda den för att designa politiska utspel och taktik, som baseras på de åsiktsyttringar som webbplatsen möjliggör.
Internet viktigare än någonsin
Avslutningsvis dementerade Cole att IT-bubblan skulle ha haft någon som helst inverkan på Internets betydelse i det stora hela. Internet är i dag viktigare än någonsin, och den största förändringen som projektet sett under det gångna året är framväxten av en särskild klass användare – de som har bredband. Här sker det något viktigt, menade Cole.
Skillnaden mellan bredbandsanvändare och modemanvändare är mycket större än skillnaden mellan modemanvändare och ickeanvändare, förklarade han. De förändras i användningsmönster, tid och användningssätt i grunden. De blir Internetanvändare främst.
Och i en tid när bredbandet är på stark frammarsch kan vi se fram emot en ny revolution i dess kölvatten.
Internetrevolutionen har, naturligtvis, bara börjat.


9)

av Pernilla Ström
Löjromsvänstern på nostalgitripp
Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.

Några av de så kallade mänskliga sköldarna i Irak har börjat återvända hem. Anledningen är att de har upptäckt att de själva inte hade att bestämma var de ville vara och vilka mål de ville skydda. I stället för daghem och barn och sjukhus hade de blivit utplacerade vid kraftverk, raffinaderier och industribyggnader i områden som vimlade av militärer och uniformerad personal.
Det skulle vara lätt att ironisera över dessa naiva tokjönsar som far ut i tron att de gör en insats för världsfreden. Vad hade de väntat sig av en av världens mest blodtörstiga och hänsynslösa regimer? Att de skulle få klappa barn på huvudet, lära ut svenska ringlekar och knyta lotuskransar tillsammans med fredsälskande irakiska familjer hela dagarna?
I grunden ligger det också något stötande med hela idén om mänskliga sköldar; den bygger ju på att ett vitt västerländskt liv skulle vara så oändligt mycket mer värt än ett irakiskt liv, att amerikaner och britter och eventuellt andra i alliansen skulle avstå från att bomba för att inte riskera västerländska offer. (Därför är det bra att USA meddelat att man inte kommer att ta mer hänsyn till de mänskliga sköldarna än till andra civila om nu kriget skulle bryta ut.)
Samtidigt förtjänar de väl ändå att något hedras ändå, dessa idealister, som for ut för att agera i enlighet med sin övertygelse. Till skillnad från de vanliga frasmakarna har de varit beredda till personliga uppoffringar, och till skillnad från frasmakarna tar de nu också konsekvenserna av sina insikter att de utnyttjats i propagandaapparaten av Saddam Hussein.
Sämre är det då med dem som stannar – på regimens bekostnad, på av regimen fastställda villkor och på de platser som regimen har anvisat – eller, värre ändå, med dem som alltjämt säger sig vilja åka ned, trots att de rimligen måste förstå hur de kommer att brukas.
Det finns förvisso gott om nyttiga idioter – om människor som i namn av det goda spelar mörkrens krafter i händerna.
Irak-demonstrationen
Inte så få av dem befann sig på Stockholms gator häromlördagen. Själv skulle jag då hämta möbler i en affär på Kungsgatan. Tillfället var alltså sällsynt illa valt. Halva staden var avspärrad på grund av Irak-demonstrationen.
På så vis fick jag mig emellertid, för ovanlighetens skull, en närmare titt på såväl demonstranter som paroller. Min erfarenhet av demonstrationer är annars ytterst begränsad. Jag är inte särskilt svag för övningar i kollektiv masspsykos – det må gälla att skräna invektiv på en fotbollsläktare, tjuta i en tonårspublik på rockkonsert eller vråla slagord i ett demonstrationståg. Och det har också alltid varit min erfarenhet att det man inte har i huvudet får man ha i benen.
Jag hade visserligen läst att det skulle vara en demonstration. Men det jag såg var i stora delar beklämmande – en manifestation med udden mer riktad mot USA och president Bush än för fred.
Säkert fanns det gott om hederliga människor med de bästa av intentioner bland demonstranterna. Men här fanns också påfallande många ljusskygga individer med betydligt mer obskyra åsikter.
Visst kan man känna ambivalens inför det förestående kriget. Själv är jag långtifrån övertygad om sambandet mellan al-Qaida och Saddam Hussein. Jag är heller inte övertygad om att Hussein utgör ett omedelbart hot mot sina grannar eller mot världsfreden. (Att han utgör en omedelbar livsfara för sin egen befolkning och inte hyser några som helst skrupler inför att avrätta, gasa ihjäl och lemlästa sina medborgare har han med all tydlighet visat förr – men det verkar ju inte en människa bry sig om.)
Men mest av allt bottnar min tveksamhet i frågan hur en exit från Irak skulle se ut, och risken för en eskalerande fortsättning i denna strid mot ”ondskans axelmakter”. Det är lätt att börja ett krig, svårt att få stopp på det.
Personligen har jag också svårt att förstå hur man kan låna sig till att gå i samma tåg som och låna legitimitet till Lars Ohlys befängdheter, svartanarkisters tolkningsanspråk och stenkastarvänsterns demokratiförakt. Under de c:a 25 minuter jag bevittnade demonstrationståget såg jag mer av gammal unken anti-amerikanism än av uppriktigt fredsengagemang. Här fanns gott om rop och plakat som kallade USA:s folkvalde president för mördare och diktator. Jag såg eller hörde dock under denna stund ingenting om Saddam Hussein eller terrorregimen i Bagdad.
Nästan som förr
Samma kväll var jag på middag hos 50-årsfirande vänner med rötter i vänstern. Vid mitt bord satt tio personer. Nio av dem hade varit ute och demonstrerat. En hade lastat möbler. Nu pratade de om dagens begivenheter, euforiska och upprymda, ännu med rosor på kinderna som komme de just från en långpromenad i den tidiga vårsolen på Djurgården.
”Det hade varit hääärligt”, sa de.
”Nästan som förr! Tänk så uppfriskande det kunde vara! Och så många man hade varit! Och visst var det sköönt att vara ute igen! Och vad många gamla vänner man hade träffat!”
Och här satt de, medlemmarna av den vällevnadsstinna löjromsvänstern, denna gamla grånade 68-generation med sina halvschyssta karriärer, sina akademiska titlar och bleknade ideal, och frossade i nygammal gemenskap. För en stund kunde de äntligen få vara lite ”radical chic” på det där viset som framstod som så attraktivt för dem, eftersom de förknippade det med ungdomlig revolutionsiver och med en tid då livet ännu låg vidöppet – fullt av löften – och då de såg sig själva som De Utvalda, de som skulle ta ledningen och makten, anföra massorna och lägga världen för sina fötter.
Nu återupplivade de sina minnen från Vietnamdemonstrationer och Clartéträffar, från kårhusockupationer och proggfestivaler. Och det var nästan som om de höll fram dessa minnen som snuttefilt och besvärjelse mot Åldrandet, Mognaden, Insikterna, Förborgerligandet – mot allt det där som deras revolutionära tonårshjärtan tyckt så vansinnigt illa om, men som de nu likafullt ohjälpligt blivit en del av.
Mina frågor om det inte hade varit lite mycket slagsida i demonstrationen föll platta till marken eller bemöttes med överslätande leenden.
”Det hade varit häärligt, häärligt! Nästan som förr!”
Jag var helt enkelt fel ute, förfärligt fel ute.
Det handlade inte om Saddam Hussein eller om civila nödlidande i Irak. Det handlade inte ens om George Bush eller om USA som mer eller mindre självutnämnd världspolis.
Nej, det handlade om Irakkriget som nostalgitripp.

Det finns gott om idioter – några vars nytta kan diskuteras.


Edre tillgivne
Toni Schönfelder
0034 616 421 085


Ta dig en titt på Bilden!
Östra Europa i mörker, ljuspunkterna är olika städer, Stockholm, Göteborg och Malmö samt Köpenhamn syns tydligt.

När vi har kväll i Alicante är det fortfarande dagsljus i Madrid.
Världen är bra liten! I många avseenden.


Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.


Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.

This page has been produced by Mr Toni Schönfelder. The sender does not take any responsibility for the contents of the linked pages. The whole material in the own produced page can be used free of charge.