Vänsterns våldsromantiker av Mattias Svensson, Våldet i Göteborg var ingen slump. Inom vänstern har det sedan länge funnits en våldsromantik, som blir synnerligen obehaglig när den tas på allvar. Inom den svenska vänstern finns de som har varit nyttiga idioter, och de som till och med har ursäktat eller romantiserat våldet. Vad vi fick se i Göteborg var en skymt av socialismens sanna ansikte. De våldsamma demonstrationerna i Seattle och Prag kom till oss i form av bilder som kittlade fantasin hos de unga och nostalgin hos de gamla. Det har talats om en ny vänster. I Göteborg kom våldet plötsligt för nära. Med systematiskt uppbrutna och kastade gatstenar krossades inte bara skyltfönster. Även bilden av en socialism med mänskligt ansikte sprack. Det var ett ansikte så motbjudande att det måste döljas under mask och kåpa. Nu tvår de inblandade sina händer. En massiv skuldbörda finns att fördela, och det handlar inte framför allt om de hundratals miljoner som skadegörelse av olika slag kommer att kosta. Den stora skuldbördan är inte monetär utan moralisk, och den väger inte bara på våldsverkarnas egna axlar, utan även på alla de som romantiserat, relativiserat eller vägrat realisera det politiska våldet. Utan den stora mängd människor och organisationer som i olika grad legitimerat och stött de rena våldsverkarnas aktioner hade kravaller, förstörelse och mordförsök på polisen aldrig inträffat. De nyttiga idioterna Den stora grupp med relativt liten skuld till det inträffade är de "nyttiga idioterna". En nyttig idiot är en person som genom oförsiktighet gör sig till redskap för intressen han eller hon egentligen inte stödjer. Den skuggan faller över regeringen, som via statsbidrag sponsrat de aktiviteter som var upptakt till kravallerna på Avenyn. Skuggan faller också på de som arrangerat eller gått i samma demonstrationståg som våldsverkarna, samt inte minst på det så kallade "icke-våldsnätverk" som legitimerat rättighetskränkningar och vandalism. För normala människor låter icke-våld ganska enkelt. Man låter bli att slå folk på käften eller förstöra saker för dem. Knappast något man behöver gå flerdagarskurser för att praktisera. Men det icke-våldsnätverk som bildades inför Göteborgstoppmötet och som finansierades av statliga bidrag ordnade just flerdagarskurser i "icke-våld". Initiativet togs av företrädare från miljöpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom. Icke-våldsnätverket tog vare sig avstånd från våld som princip eller vandalisering i sina riktlinjer. På Grön Ungdoms hemsida kunde man den 1 november 2000 läsa: "Vi tror att detta [icke-våld] är nödvändigt framför allt av två skäl: dels för att budskapet ska nå fram bättre till allmänheten och media, dels för att fler människor ska våga delta i demonstrationerna så att de kan bli så stora som möjligt." Det blir tydligare: "För att komma på mötet behöver du absolut inte vara pacifist eller mot allt våld. Det enda som krävs är att du tror att fredliga massdemonstrationer är effektivare än våldsamma." Vandalisering verkar tas för givet, eller hur tolkar man annars icke-våldsnätverkets riktlinje: "3. Vi förstör inte materiel på ett sätt som kan innebära fara för kännande varelser." Vad som planerades som en "icke-våldsaktion" gick ut på att storma toppmötet iklädd skyddsutrustning, bli motade av polis inför medias kameror och därmed framstå som martyrer. Det handlade alltså om att genomföra en planerad kränkning av mötesfriheten (även uppblåsta EU-pampar har rätt till mötesfrihet, precis som grönsaksätande fattigdomsförespråkare i miljöpartiet har det). Det var denna annonserade icke-våldsaktion på fredag förmiddag som var upptakten till kravallerna längs Avenyn. När polisen inte reagerade på trycket mot avspärrningarna, spottloskor eller avfyrade raketer, började maskerade aktivister i demonstrationståget helt enkelt kasta gatstenar mot polisen. Först då svarade polisen med hundpatruller och ridande polis. Maskerade aktivister, beväpnade med järnrör och stenar tilläts att gå med i det icke-våldsliga demonstrationståget (kallat "antikapitalistmarschen" och med deltagare från olika vänstergrupper inklusive Ung Vänster). Även de demonstranter som inte kastade sten jublade i stort sett som en man när en polis träffades av en gatsten så att hjälmen flög av. Stenkastarna i demonstrationstågen De stenkastande aktivisterna i AFA (av någon märklig anledning förkortning för anti-fascistisk aktion, fast de är lika fascisterna i sina våldsmetoder, sin anti-kapitalism och sitt demokratiförakt.) välkomnades om och om igen i de demonstrationståg som anordnades. Trots att de redan på torsdagen samlat på sig vapenlager vid Hvidfeltska gymnasiet och kastade sten både mot polis och förbipasserande (enligt TT bland annan mot en mamma med barnvagn, så att hon fick uppsöka sjukhus.) fick de vara med i demonstrationståget vid fredagens anti-våldsaktion. Än mer anmärkningsvärt är att AFA trots fredagens kravaller på Avenyn med bränder, fönsterkrossning och intensiv stenkastning mot poliser fick gå med i lördagens stora demonstrationståg ihop med bland andra SSU Malmö, Attac och Ung Vänster. Det har från en del håll talats om att stenkastarna "infiltrerat" demonstrationstågen, vilket är en lögn. AFA var klart urskiljbara genom sin klädsel (maskerade) och sina våldsförhärligande slagord om folkkrig och kampenhet. Arrangörerna kände till att de var delaktiga och bad dem inte att ta av sig rånarluvorna, med försvaret att det inte var olagligt att protestera maskerad. Ett annat påstående är att AFA skötte sig vid lördagens demonstration, som kallats fredlig. En person på balkong besköts från demonstrationståget med tre raketer efter det att en banderoll som liknade AFA vid nazister hängts ut på balkongen. AFA var dessutom aktivt med som en av organisationerna i Göteborgsaktionen, tillsammans med bl a vänsterpartiet, miljöpartiet och Fältbiologerna. Olle M från AFA Stockholm skriver: "I media utmålas vi ofta som en svans till de "seriösa" protesterna. Återigen har denna bild inget med verkligheten att göra. Vi har tagit en stor del av organiserandet av aktiviteterna inför toppmötet, bland annat genom att delta aktivt i Göteborgsaktionen 2001." (Motkraft Nyhetsbrev #121) Detta bekräftas av Helena Tagesson från Attac som personligen stått upp för grupper som AFA. Enligt Tagesson har de ett "politiskt relevant och stringent budskap". (Sydsvenska Dagbladet 20/6) Inte ens Fritt Forum, det område där seriösa verksamheter som debatter, seminarier och utställningar hölls lyckades med sitt uppsåt att skydda det fria ordet. Redan på fredagen fick Moderata Ungdomsförbundet packa ihop sitt bokbord i ungdomsförbundens tält, eftersom stämningen blev hotfull. På söndagen hölls en debatt med representanter från olika ungdomsförbund. Ung Vänsters medlemmar börjar efter debatten att spotta och sparka på unga moderater. Ordföranden för Ung Vänster Ali Esbati, som i sitt installationstal sade att "Vi kommer att behöva vara råbarkade och stundtals direkt otrevliga.", låter bli att ingripa och säger att ung vänster-medlemmarna får göra vad de vill. På direkt uppmaning att be medlemmarna sluta med våld och hot fnissar Ali Esbati, vänder på klacken och lämnar sina medlemmar att med hot köra iväg Moderata Ungdomsförbundet från Forum 2001, det fria ordets festival. Det fria ordet gällde tydligen inte för alla på det av regeringen, LO och Göteborgs Universitet finansierade och området. Attac var en av huvudorganisatörerna bakom Fritt Forum. Kålsuparteoretikerna "Vänsterpartiets partistyrelse som idag sammanträder i Göteborg tar bestämt avstånd från det våld och de kravaller som försatt centrala delarna av Göteborg i krigsliknande tillstånd idag. Vi tar bestämt avstånd från de provokationer som polisen satte igång då de omringade Hvitfeldska gymnasiet. Men vi tar också avstånd från de organisationer som antog polisens provokationer och genom det upptrappade våldet tillsammans med polisen saboterar de fredliga demonstrationernas samarbetsprojekt." (Vänsterpartiets partistyrelse uttalar sig 010615) De allra flesta av de vänsterorganisationer som deltog i Göteborgshelgens ak tiviteter går längre än att bara vara nyttiga idioter för våldsverkarna. De fabricerar ursäkter för att relativisera demonstranternas vandalisering och regelrätta mordförsök. Vanligast är att lägga skulden för våldet huvudsakligen eller i första hand på polisen. På så vis säger sig organisationerna ha tagit avstånd från "våldet", medan de egentligen har ursäktat våldsverkarna genom att minska deras skuld till händelserna. Vad gjorde då polisen som ska ha provocerat fram våldet? De omringade Hvidfeltska gymnasiet efter att de fått information om att AFA och andra där hade samlat in vapen och gatstenar. Något som bekräftades när polis och förbipasserande överöstes av kastade stenar. Lager av gatsten, ämnen till molotovcocktails, liksom krokar att riva ner poliser från hästar hittades vid tillslaget. Ändå hävdar företrädare för flera organisationer likt vänsterpartiet att detta vapenbeslag var en provokation och upptakten till kravallerna följande dag: - Polisen initierade våldsamheterna genom ingripandet vid Hvidfeltska gymnasiet under torsdagen, säger Anna Jonsson för fältbiologerna. - Vi tar avstånd från våldet, men den utlösande faktorn var polisens överdimensionerade insats, säger Helena Tagesson från Attac (alltså hon som stött AFA). - Våld från både polisens och huliganers håll har förbittrat helgen, säger miljöpartiets språkrör Lotta Nilsson-Hedström. En del resonemang är mer ihåliga än andra: - Hade deras [Ya Basta's] aktion inte stoppats genom att utrustningen togs i beslag av polisen på Hvidfeltska kanske dagens kravaller aldrig ägt rum, säger Sara Hawén i Göteborgs icke-våldsnätverk. Alltså: Om Ya Basta fått behålla sina stenar, krokar och molotovcocktails så hade de kanske genomfört den redan planerade inträngningsaktionen fredligare. Gonatt! Det så kallade Demokrativärnet som bildats i Malmö, av bl a föräldrar till de demonstrerande för att övervaka polisens agerande vid demonstrationer fanns på plats i Göteborg. Deras slutsats om polisens agerande i samband med de tillståndsgivna demonstrationerna var föredömliga: "Inga provocerande uppvisningar av hästar, hundar och kravallutrustning och en fortlöpande dialog och förtroende för demonstrationsledningarna ledde till mycket bra och värdigt genomförda demonstrationer. De omhändertaganden som vi såg gjordes utan det onödiga våld som vi såg i Malmö." Visst är det med säkerhet fastslaget att många oskyldiga demonstranter kommit i kläm vid polisens tillslag, kanske speciellt vid lördagens tillslag mot Schillerska gymnasiet. Likaså att enstaka poliser överträtt sina befogenheter genom att exempelvis kasta tillbaka gatsten. Sådana fall återstår för rättsväsendet att bedöma, men de rättfärdigar inte på något sätt att poliskåren genom sina aktioner ges skulden får vandalismen eller stenkastningen. Om polisen inte ingripit hade aktivisterna bevisligen fått kränka mötesfriheten, och de hade haft en större vapenarsenal att använda mot meningsmotståndare och andra misshagliga. Polis som försvarar EU-toppmötet och försvarar sig själva kan aldrig betraktas som lika goda kålsupare som de maskerade män som angriper poliser och vill kränka mötesfriheten. De romantiserande Den största moraliska skulden bland dem som inte själva deltog i kravallerna faller på de intellektuella, medieaktörer eller organisationsföreträdare som försöker glorifiera våldsverkarna och skylla våldsamheterna på någon helt annan än de som utförde dem, vanligen politiska motståndare. Många blodtörstiga intellektuella gnuggade händerna inför förväntade våldsamheter i Göteborg. I romantiskt solnedgångsljus visar en bild på SvD Kultur hur organisationen Ya Basta förbereder sina våldsaktioner någon dag innan toppmötet. Två dagar innan stenarna regnar över poliser och skyltfönster på Avenyn skriver Stefan Jonsson på DN Kultur om att det är just den våldsamma utomparlamentariska vänstern som "givit det mest substantiella bidraget till demokratins förnyelse". I Sydsvenska Dagbladet förklarar den vänsterpartistiska riksdagsmannen Kalle Larsson att "Våldet är en taktiskt/strategisk fråga, inte en moralisk". I en bokrecension i Expressen (4/6) menar Björn Elmbrant att stenarna som kommer att kastas i Göteborg är logiska svar på Timbros bokutgivning! Proggmusikern Mikael Wiehe, som genom hela sin karriär ställt sig på mördarnas och våldsverkarnas sida, skrev inför Göteborgsmötet en sång om sina (sten- och syrakastande) vänner på gatorna i Prag, Seattle och Malmö. Han drar sig inte för att förklara bort stenkastandet och vandaliseringen. "Några har kastat de första stenarna. Och de bar inte munkjackor. Brutaliserade - och individualistiska, anarkistiska, handlingsfixerade protester är svaret på ett brutaliserat, individ- och prestationsfixerat samhälle. . Är inte nyliberalerna de verkliga huliganerna?" Nyliberaler förespråkar friheten för sådana som Wiehe att inte bara vräka ur sig besinningslösa anklagelser, utan även att han ska få behålla de pengar han spelar ihop genom att hylla mördare. De som vill akta Wiehe som individ för prestationen att besjunga mördare och diktatur ska vara fria att göra så, medan de som tycker illa om den inte har rätt att kasta minsta gruskorn mot honom. Sådan ser den nyliberala frihet ut som omfattar alla. Det är alltså detta som Wiehe tycker är värre brutalitet än stenkastning mot människor och deras livsverk. En illustration så god som någon till den mentalitet som genom historien ursäktat och hyllat inte bara varje stenkastning, utan varje kristallnatt, varje undantagstillstånd och varje massmord - bara de utfördes av goda socialister. Våldtäkten av Göteborg, utförd av doktrinära socialister, blev en väckarklocka för en del av dem som gullat med den nya vänsterrörelsen. Ändå är det så många som fortfarande väljer att bagatellisera terrordåd och mordförsök som sker i socialismens namn. Måste våldet komma ännu närmare innan de vaknar?

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.