Från Tidningen Privata Finanser
De krympande kragarnas land
Den enda fördelen med det gamla Sovjetunionen var att medborgarna VISSTE att statsledningen ljög och kunde ordna och ducka därefter.
I Sverige känner hälften av befolkningen inte till att statsledningen ljuger att döma av valresultatet. Det är inte förvånande, indoktrineringen startar tidigt. Exempel: I rapporten Synen på skatt i läromedel för högtadiet konstaterar statsvetaren Malinda Flodman att läroböckerna förmedlar en vinklad bild av det samlade skattetrycket. Endast översiktligt om än alls berörs sociala avgifter, moms och punktskatter. I en lärobok förklaras pedagogiskt hur mycket Fredde betalar i skatt. Endast inkomstskatten nämns. Först i avsnittet om företagsekonomi tas arbetsgivaravgifterna upp.
Indoktrineringen in i högskattesverige börjar redan i 13, 14 års åldern.
Kragen stramar.
Officiellt ligger skattetrycket i Sverige - på drygt 53 procent av BNP, högst i världen men ändå en förskönande lögn. Orsaken är att BNP inte är en skattebas. Skatten tas inte ut på BNP utan på exempelvis inkomst, egendom och konsumtion. Sanningen är att tillhopa tar våra politiska styresmän cirka två tredjedelar av totala inkomsten för en löntagare med medelinkomst. Det vill säga att han eller hon är berövad två tredjedelar av sin ekonomiska handlingsfrihet. Men detta är osynligt, dold av en lögn som blir trodd av väljarna - speciellt låginkomsttagare, trots att Sverige är det land som beskattar lågavlönade högst i världen.
Kragen stramar
För att återvända till gamla Sovjetunionen (ja, det vill ju en del!) så visste alla att Pravda, statsteve och radio ljög. I stället orienterade man sig i verkligheten i en livaktig undergroundflora av tidningar.
I Sverige är det samma sak och fast annorlunda. Medias massivt enkelriktade nyhetsrapportering speglar åsikter och attityder hos en politiskt korrekt - ja, låt oss kalla dem för det - elit utan inblick och förankring i de breda folklagren. En undersökning från Göteborgs Universitet visar att cirka en tredjedel av journalistkåren har åsikter näraliggande vänsterpartiets. Det gäller HELA journalistkåren. Med (det kanske fördomsfulla) antagandet att andelen vänsterjournalister på Se & Hör och Allt i Hemmet inte är lika stor, växer procentsiffran hos exempelvis SvT vilket väl bevakningen av valrörelsen skulle tyda på.
För dissidenter och mediauppstickare finns en väloljad repression. Vill du diskutera invandring döms du som rasist av medias poltiska kommissarier. Vill du diskutera skatter så strävar du illasinnat att göra de rika rikare och de fattiga fattigare - och kanske på något sätt, fast det sägs inte, men ändå, möjligen lite lät kriminell. Inte vill medborgare orientera sig i verkligheten med hjälp av sådana suspekta publikationer?
Kragen stramar.
En av de bedrövade entreprenörer jag talade med efter valet föreslog att jag skulle skriva en bok om eländet. Jag föreslog den långa titeln: Karate för småföretagare och andra utsatta - självförsvar i ett socialdemokratiskt samhälle.
Kanske blir skrivandet av, om inte annat så för att föra tankarna från en stramande krage.
Sten Andersson
Kapitel 19
Bedragare och bondfångare
Bakgrund
Där pengar flödar och anonymitet är vanlig, där finns det bedragare.
Det gäller offshoresektorn i allmänhet och inom Internet i
synnerhet. Dessbättre är den farligaste av alla aktörer lätt att få
syn på.
Det är bara att ställa sig framför spegeln.
Där står en person som lätt faller offer för bedragarens bäste
medhjälpare – girigheten.
I bakgrunden skymtar en sällsynt förtroendeingivande och
charmig person som elegant svänger sig med finansvärldens alla
termer och gärna refererar till världens största banker: Mannen
med det gyllene tillfället!
Två sorters bedragare
Det finns i huvudsak två kategorier av personer med gyllene tillfällen:
• Skumma experter på skatteplanering och rena bedragare
• Bedragaren som vill skilja dig från dina pengar genom någon
form av värdelös investering och köp av luft.
Skumma experter som tar bra betalt för "smarta" sätt att skatteplanera,
som senare visar sig olagliga, varnas för i kapitel 20, När
du söker experthjälp.
Går bra bli blåst i Sverige
Många former av skatteplanering syftar till att frigöra kapital för
olika former av investeringar. Ibland för att starta affärsverksamhet
utomlands men ibland också för att samla ihop den säck med
pengar som många vill kunna sätta sig på vid pensioneringen. Det
gäller oavsett om pengasäcken så småningom ska hämtas hem till
Sverige eller placeras i ett annat land där man vill pensionera sig.
Den svenske skatteplaneraren i den nya ekonomin rör sig i en
alltmer globaliserad affärsvärld och ställs inför en ocean av
investeringsmöjligheter på den internationella marknaden. Många
investeringsmöjligheter är mycket frestande. Många är också rena
bedrägerier.
Men det är även lätt att bli lurad i Sverige. På marknaden finns
i dag ett antal rådgivare som arbetar i investeringsbranschens
gråzon.
De erbjuder en mycket frestande produkt och arbetar gärna från
påkostade kontor belägna i centrala stadsdelar. Verksamheten
bygger på att nya kunder ständigt tillkommer och att existerande
kunder inte tar ut vinsterna i någon större omfattning. Balansräkningen
för rådgivarens företag och exempelvis de "fonder" de
erbjuder hör hemma i fantasin.
De som vill kan alltså bli bedragna i fosterlandet, men tillfällena
är fler på den internationella arenan, helt enkelt för att där finns
betydligt fler som vill "hjälpa dig" att investera pengar i finansiella
transaktioner med hög vinst, inga risker och med garanti
om skattefrihet.
I det här kapitlet beskrivs konsten att känna igen bedragare och
hur man undviker att bli lurad.
Vem är bedragaren?
En del bedragare startar som seriösa affärsmän. De tror själva på
framgång för de högriskinvesteringar de gör för kundernas räkning.
När högrisken förvandlas till konkret katastrof börjar de
lämna klienterna falsk information och berättar om de stora vinster
som gjorts och om ännu större vinster i framtiden. På detta sätt
lyckas de övertala kunderna att stanna kvar med sin investering:
"Nu när allting går så bra!"
Det är inte ovanligt att denna typ av bedragare stoppas i sin
hantering på ett relativt tidigt stadium. De har ingen genomtänkt
strategi för sitt bedrägeri. De saknar kanske också den mindre
nogräknade juridiska hjälpen som krävs för att kunna slingra sig
ur sitt ansvar och som den erfarne bedragaren oftast håller sig
med.
Bubblan brister och bedragaren ges tid att tänka över sin affärsidé
bakom lås och bom i några år. Klienterna gråter över sina förlorade
pengar. Detta är den mer oförargliga sorten av finansiella
bedragare. De är ganska enkla att stoppa men har hunnit åstadkomma
en del skada innan dess.
Proffsbedragare
De professionella bedragarna åker däremot mer sällan fast. De
arbetar alltid internationellt, har en genomtänkt strategi för sina
bedrägerier och ofta tillgång till ett nätverk av mindre nogräknade
jurister och revisorer. De har heller aldrig haft en tanke på
att låta klienterna få någon större utdelning på sina investeringar.
Möjligen kan enstaka utbetalningar av "vinster" göras för att
kundens lugn ska bibehållas. Oftast träffar man inte proffsbedragaren
personligen, kontakterna sker via e-post, telefon och
fax. Till skillnad från amatörbedragaren är namnen som de uppger
sällan överensstämmande med deras namn i verkligheten.
Hur kommer de i kontakt med mig?
Bedragaren kommer inte i kontakt med dig. Du kommer i kontakt
med bedragaren. Du svarar på e-post, läser inlägg i nyhetsgrupper
eller elektroniska nyhetsbrev och agerar på grundval av
"information" du får där. Verkar exempelvis ett e-meddelande
misstänkt, svara inte på det! Du ger bedragaren en signal om att
du är mottaglig för fler försök.
Nätet fångar alla
Internet är ett bra hjälpmedel för dem som vill investera pengar.
Det är också ett bra verktyg för bedragare. Internet gör det möjligt
för personer och företag med ont i sinnet att enkelt komma i
kontakt med stora kundgrupper för en relativt billig penning. Det
kan ske via e-post, från en webbplats eller genom så kallade elektroniska
anslagstavlor, "Bulletin Boards", eller i nyhetsgrupper som
Usenet.
Det är heller inte så svårt att få information att se så vederhäftig
ut att även lätt misstänksamma blir lurade. Ett första steg mot ett
bra skydd mot bedragare är faktiskt att inse: "Jag kan bli lurad.
Jag kan bli manipulerad. Jag är faktiskt inte så mycket smartare
än andra människor som jag tror."
Det är alltså ganska enkelt för bedragaren att upprätta någon
form av kommunikation med det tilltänkta offret. När det är gjort
bearbetas kunden med information och hålls hela tiden underrättad
om "nyheter" och "utvecklingen" inom det område där
bedragaren vill få kunden att investera, exempelvis i aktier. Genom
täta kontakter byggs ett förtroende upp mellan parterna. När
tiden är mogen ringer plötsligt, i detta exempel, aktiemäklaren
med tips om en bra fond eller annan aktieinvestering som är så
bra att det inte går att stå emot.
När klienten – du – bedöms ha släppt ifrån dig så mycket pengar
som överhuvudtaget är möjligt kommer steg två: kurragömmafasen.
Du söker kontakt med bedragaren. Han är på resa och går
inte att nå. Du hänvisas att ringa till huvudkontoret i Bahamas.
Du e-postar och får ett vänligt svar men ingen information. Du
får uppgift om att bedragarens företag har sålts till ett annat
företag. Ägaren till det företaget är dessvärre på resa.
Sedan försvinner din investerare och de företag du varit i kontakt
med i en tunn vit rök.
Alternativt visar det sig att de juridiskt bindande papper du skrivit
på inte berättigar dig till något annat än att utbetala pengar.
Var kommer de i kontakt med mig?
De fyra vanligaste kontaktvägarna på Internet är via:
• Webbplatser
• Nyhetsbrev
• BBS (Bulletin Boards)
• E-post.
Webbplatser
Webbplatser – hemsidor – kan ge ett intryck av legitimitet. Att besöka
en webbplats kan kännas som att öppna en tidning och man är
benägen att i lika stor – eller liten – grad tro på vad som står där.
Webbplatser kan användas för att kartlägga våra intressen genom
att se efter vilka avdelningar på webbplatsen som intresserar oss
mest. Är det den som handlar om aktier? Om fastigheter? Om att
hyra trevliga villor på en solkust? Har bedragaren tur sänder vi iväg
ett e-meddelande för att få exempelvis ett nyhetsbrev eller en gratis
programvara, som sedan inte kommer. Bedragaren har däremot
fått vår e-postadress. (Se avsnittet om e-post som följer.)
I övrigt skiljer sig inte webbplatser så mycket från andra inkörsportar
till hur man kan bli lurad.
Nyhetsbrev
Det finns en vildvuxen flora av elektroniska nyhetsbrev främst
om olika typer av investeringsmöjligheter, i första hand aktier.
Avarterna är fortfarande företrädesvis amerikanska eller engelska,
men det finns all anledning att även hålla vaksamheten uppe
gentemot den svenska marknaden.
Seriösa nyhetsbrev fyller en mer eller mindre väsentlig funktion
och kan ibland ge mycket värdefull och lönande information.
Dessa nyhetsbrev har till syfte att sälja information som man själv
producerat och för detta få någon sorts betalning. De oseriösa
nyhetsbreven har däremot ofta en annan, alternativ inkomstkälla.
De tar betalt för att exempelvis "hissa" en speciell aktie. Deras
affärsidé är att ge legitimitet åt information som kommer från
någon aktör på aktiemarknaden och som får en ekonomisk fördel
om en viss nyhet blir publicerad. Nyheten kan vara sann eller
falsk, och metoden befinner sig i den legala gråzonen mellan oetiskt
och kriminellt handlande. Exempelvis kan ett företag ha tagit fram
en ny, mycket kommersiellt gångbar produkt som kan höja värdet
på deras aktier. För att få ut information om detta betalar de
ett nyhetsbrev för att publicera material på en förmånlig plats.
Det är oetiskt.
Kriminellt däremot är att sprida falsk information för att manipulera
börskurser.
För läsaren av nyhetsbrevet är det hur som helst av största vikt
att veta om pengar byter ägare när det publiceras en nyhet som
kan påverka dennes aktieköp.
Här följer tre tips om hur man kontrollerar om nyhetsbrev och
webbplatser är seriösa:
• Det enklaste sättet är att fråga utgivarna om de tar betalt för att
publicera vissa nyheter! I Sverige finns inget lagligt stöd för att
tvinga fram ett svar. I amerikanska nyhetsbrev måste det däremot
redogöras för vem som har betalt vad och i vilken form
för att få publicera en nyhet.
• Kontrollera noga om det finns information i nyhetsbrevet/
webbplatsen om att utgivarna sponsras av något företag. Och
tänk efter om den sponsringen kan påverka den information
som publiceras. Informationen kan vara väl dold.
• Var vaksam mot nyhetsbrev som rekommenderar investeringar
i små företag och där det sker liten handel med aktier. En av
flera orsaker är att aktiekurserna för sådana företag – ofta med
ett fåtal ägare – kan manipuleras ganska enkelt. Det sker genom
att ägarna börjar köpa av och sälja till varandra. Eftersom handelsvolymen
normalt är liten kan vanliga investerare uppfatta
detta som att någon större förändring är på gång inom företaget,
och börja löpa med en kursuppgång som följd. Samma
varning gäller för chattgrupper och BBS.
Bulletin Boards
Elektroniska anslagstavlor, Bulletin Boards, och varianterna chattoch
nyhetsgrupper har blivit mycket populära ställen för investerare
att byta information på. I Sverige är företeelsen än så länge
vanligast när det gäller aktier. De flesta meddelanden lämnas i
god tro, en del av dem kanske till och med är av värde. Det finns,
även i den svenska delen av cyberrymden, också ren desinformation.
Ett av syftena kan vara att "hissa" en aktiekurs på så sätt
som beskrevs i avsnittet om nyhetsbrev.
Det kan vara ganska enkelt för en eller ett fåtal personer att sprida
falska rykten att en aktie kommer att stiga med raketfart, eller om
tomter på Mallorca som snart kommer att bli värda stora pengar.
"Bäst att passa på att köpa nu!"
Pröva att söka med sökordet "offshore" i någon nyhetsgrupp
och studera utbudet! Räkna med att 80–90 procent av meddelandena
är rena bedrägeriförsök.
E-post
"Spam", skräp-e-post, är billigt och i Sverige lagligt att skicka ut
i stora mängder. Metoden används i allt högre grad av bedragare.
Varningssignaler
Du får ett erbjudande om att upprätta en enkel och laglig trust i
Kanada som i ett slag befriar dig från alla bekymmer med skatteplaneringen.
Eller att hjälpa en nigeriansk överste att få ut hemliga
pengar från landet. Eller att köpa obligationer med en fantastisk
ränta, utställda av en bank i det gamla Östeuropa som
förefaller att vara en statsbank.
Din trust visar sig vara olaglig och du råkar i bekymmer med
skattemyndigheter och domstolar. Den nigerianske militären vill
ha ett litet förskott som bevis på din goda vilja och sedan lite till
och lite till. Statsbanken i forna Östeuropa existerar inte annat än
på papperet.
Här är en lista på signaler som borde få en investerare att springa
sin väg:
• Affärsförslag som innehåller orden "quick profits" (snabba vinster),
"inside information" (insiderinformation), "secret" (hemligt)
och där allting är så bråttom att det inte finns tid att kontrollera.
• Varningsord på webbplatser, i e-post och i nyhetsgrupper är
"guaranteed profit" (garanterad vinst), "high return" (hög
avkastning) och "limited offer" (gäller under begränsad tid).
Det finns inga riskfria investeringar och hög avkastning innebär
alltid hög risk.
• Det låter för bra för att vara sant. Du känner att du inte får låta
tåget gå. Det är för bra för att vara sant. Tåget kommer att köra
över dig.
Håll ögonen på vad som händer och sker ute i världen vad gäller
Internet- och offshorebedrägerier. Det kan vara knepigt nog att
få tillbaka sina pengar i Sverige, och från utlandet nästan omöjligt.
Det finns flera webbplatser med nyttig information om
Internet- och offshorebedrägerier. Två tillförlitliga webbplatser
är till The National Consumers League, USAs äldsta konsumentorganisation
(www.fraud.org) och till Security and Exchange
Commission, SEC, den statliga övervakaren av investeringsmarknaden
(www.sec.org).
Kontrollera att den person som ger dig affärsförslag verkligen
finns (se kapitel 16 om kredit- och personkontroll på Internet). Kontrollera
om personen dyker upp i andra sammanhang på Internet.
Alla kan åka dit
Det finns inga undantag, alla kan bli lurade. Här följer ett utdrag
ur en intervju med en rutinerad, professionell expert på utländsk
företagsetablering och skatteplanering (från bandupptagning):
"En dag kom två män in på vårt kontor för att få ett bolag uppsatt.
Dom gav ett gott intryck och hade bankreferenser utställda
av en välkänd svensk bank. Bolaget skulle köpa en viss bestämd
fastighet i Spanien och fullmakt ... den var utställd på en spansk
advokat ... fullmakten utfärdades för köpet av fastigheten. Alla
handlingar var klara på ett par veckor och sändes till klienterna.
Det var som det skulle.
Men det var inte alls som det skulle. En dag kontaktade en
specialgrupp från tullen oss och berättade att bolaget hade använts
för momsbedrägerier. Dom nämnde klienternas namn men
det var aldrig tal om att vi skulle bekräfta dessa. Vad dom begärde
att få veta var vilka som satt i styrelsen och bolagets ändamål.
Styrelsen finns i offentliga register och husköpet var ingen hemlighet,
så det berättade jag.
Männen hade alltså lyckats öppna bankkonto för bolaget i
Sverige utan att ha fullmakt, och dom gjorde också ett antal affärer
mellan två skandinaviska länder.
Att dom åkte dit berodde på att dom hade en målvakt, som skulle
betala den moms som de själva hade avräknat och fått återbetald,
men som inte skötte sig. Målvakten fanns i Norge och tog emot
godset och skulle sköta momsbetalningen, vilket han inte gjorde,
dom här huvudmännen hade redan fått momsen återbetald. Det
avslöjades och revisionen avslöjade hur det egentligen låg till. Jag
är inget undantag. Du kan ta vilken stor bank som helst, ta
Barclays. Dom har blivit lurade på samma sätt. Många har öppnat
en vanlig kundförbindelse med en bank och sedan använt
bankens namn och till och med logotyp i marknadsföringen för
att ge legitimitet åt den egna verksamheten. Man kan kalla kontot
depå till och med, och dölja dess rätta väsen. Men bankerna
polisanmäler inte. Det är dåligt för imagen."
Det vanligaste bedrägeriet
Det i särklass vanligaste bedrägeri som svenskar utsätts för är
telefonförsäljning av aktier i hightechföretag, på senare tid även
bioteknikföretag.
Många ligor av denna typ arbetar från Spanien, men även
Holland är representerat. En del danska aktörer har också funnits.
Och finns.
Tio frågor att ställa
Den som hittar en intressant investering bör ställa frågor till den
som erbjuder investeringen. Här är de tio frågor som bör ställas,
vare sig de ställs genom personlig kontakt, över telefon eller över
Internet.
Det är bra att skriva ner eller spara svaren och anteckna datum
och namn på den person som man talat med. Det kan vara bra att
ha som stöd vid eventuella dispyter längre fram. Eftersom engelska
är det internationella affärsspråket ges även en översättning
inom parentes.
1. Står ni under Finansinspektionens tillsyn? (Are you under the
supervision by …?) En lista över finansinspektioner inom EU
och vad de heter, samt amerikanska SEC, finns i kapitel 20. I
Sverige: kontrollera också hos Konsumentombudsmannen om
det har klagats på företaget.
2. På vilket sätt passar den här investeringen in i mina långsiktiga
planer? (How does this investment match my investment
objectives?)
3. Var har bolaget sitt säte? (Where is the company incorporated?)
Det är ett dåligt tecken om det är i mindre offshoreländer.
4. Kan ni skicka mig publicerad ekonomisk information om företaget?
(Will you send me the latest reports that have been
filed on this company? I Sverige: sök uppgifter hos Patent- och
registreringsverket.
5. Vad kostar det att köpa, äga och sälja investeringsobjektet?
Hur pass enkelt är det att sälja? (What are the costs to buy,
hold, and sell this investment? How easily can I sell?)
6. Vem har ansvaret och vem sköter min investering? Vad har ni
för erfarenhet
