Den svenska bussbranschen lider av en ständig törnrosa sömn, visserligen påstår Bussbranschens förening (BR) att man är aktiv. Ser man till vad man sysslar med är det ständigt frågor vilka berör, hur man skall hämta mera bidrag samt andra frågor där man slickar systemet i rumpan istället för att ta upp den livsviktiga frågan exempelvis inför ett val, varför behöver sverige länsbolag? Landstingen som är inkompetenta att sköta sjukvården, varför skall dom ha hand om kollektivtrafiken? Kan det vara rimligt att en stor del av stasbudgeten skall gå till 10.000 obehövliga tjänstemän ? Om politikerna är intresserade av en konkurrensutsatt kollektivtrafik då kan man låta kommunerna sköta den frågan utan inblandning av någon annan. Kommunen behöver bara skriva ut vilken trafik man vill ha och låta trafikföretagen sköta uppdraget med ett enkelt statsbidrag som utgår till alla som kör, ex 40% av självkostnaden, resten skall resenären betala. Detta skall gälla tåget, flyget, Gotlandsfärjorna samt busstrafiken.
Vill en kommun gå längre med ett större bidrag för att minska biljettpriserna så skall det vara kommunens och deras invånare som skall bestämma detta och inte en fråga för tusentalet utredare samt politiker. BR klagar på de små resurser man har, javisst, ni skall inte ha mera pengar, det ni behöver är en aktiv styrelse som går medlemmarnas vägnar och löser frågan för skattebetalarna som idag är fångar i ett sjukt system. Medlöpare till sjuka system finns det överallt, världen är full av dem. Det är enkelt, bara glida med och vara framme vi köttgrytorna så länge det finns något att hämta.
Att förändra, det kräver mera mod och framför allt en viss form av visioner till något bättre. Att slå på en halvdöd förening sm BR är rätt meningslöst, medlemmarna löser detta själv genom utträden eller påtvingade konkurser.
Det finns en annan förening som däremot arbetar aktiv med de alla till buds stående medel. Internet är en väg som dessutom ökar upp snabbheten samt möjligheten att påverka med de rätta agrumenten. Svaren visar vägen för de som nu skall rösta vem man skall rösta på.
Vänster - höger glöm det för framtiden, det är ditt ombud som skall förstå din verksamhet och starta upp processen som skall leda till förändring.
Bussbranschen kan inte lösa sina problem på bidrag -- utan man måste från grunden ta tag i problemet, och problemet är länsbolagskonstruktionen som föder en massa dödkött och hindrar all form av utveckling. Sverige lika stor som London eller för alldel Stor Hamburg, sysselsätter tusentals fler byråkrater än något annat land. Vem är det som betalar? Du med dina skattemedel.
Vad lär sig dessa kollektivister på sina världsresor? Man reser jorden runt för att titta kollektivtrafik, något som är det enklaste i världen om man kunde frigöra sig från företrädarna till planhushållningen. Svensk Flyg är en förening som tar tag i saker och ting - en driftig VD sköter ett kansli på 2 personer, dvs sig själv och en driftig dam med stort D. Dom får mer gjort än hela den svenska bussbranschen sammnalagt!
Fråga 1: Vilken betydelse har väl fungerande flygtransporter för Sveriges näringsliv, regionalpolitik och turism ?
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Stor | Flyget spelar en oerhört viktig roll i transportsystemet för näringsliv, offentlig sektor och privatpersoner. |
| (fp) | Stor | - |
| (kd) | Stor | I alla avseenden. Därför behövs flygplatser med olika inriktningar för tt möta behoven hos de olika restyperna |
| (m) | Stor | - |
| (mp) | Liten | Liten betydelse för södra Sverige, stor för norra. |
| (s) | Stor | Väl fungerande flygtransporter är en förutsättning för likvärdiga villkor att bo och bedriva företagsamhet i hela landet. |
| (v) | Liten | Väl fungerande flygtransporter har framför allt stor betydelse för den regionala utvecklingen i transportmässigt avlägsna regioner sm Norrlands inland och Gotland där andra snabba kommunikationer till centralbygder saknas. |
Svenskt Flygs kommentar: Vare sig (v) eller (mp) har värderat betydelsen för Sverige av det internationella flyget i sina svar. Utrikesflyget är betydligt större än inrikesflyget.
Fråga 2: Flyget är den kollektivtrafik som bekostar huvuddelen av sin egen infrastruktur. Ska järnvägen i Sverige åläggas samma villkor?
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Nej | Även flyget erhåller statliga bidrag som vi stöder. Många flygplatser får kommunalt stöd. |
| (fp) | Nej | Men vi bör sträva efter att alla trafikslag behandlas lika. |
| (kd) | Nej | Banverket bör ej göras affärsdrivande. Statliga medel ska gå till järnvägens byggande och underhåll. |
| (m) | Ja | En större grad av konkurrensneutralitet bör eftersträvas. Dagens system är inte ekonomiskt optimalt. |
| (mp) | Nej | - |
| (s) | Nej | Flyget får idag investerings- och driftssstöd. |
| (v) | Nej | Däremot skall flyget åläggas samma villkor som järnvägen dvs riktlinjerna för infrastrukturplaneringen skall beslutas av regering och riksdag och staten skall finansiera flyginfrastrukturen. |
Svenskt Flygs kommentar: Driftstöd till flyget är 115 miljoner per år och vissa flygplatsbyggen får smärre investeringsbidrag. Järnvägen får 8-10 miljarder per år i investerings- och driftstöd. Järnvägens del i transportarbetet är cirka 1/3 av flygets. Svensken reser 100 mil/år med tåg och 290 mil med flyg
Fråga 3: Staten äger / driver de 19 största flygplatserna i Sverige genom LFV. Ska större flygplatser bolagiseras och säljas ut helt eller delvis?
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Ja | Delprivatisera några av de större som ägs av LFV, t ex Arlanda, Landvetter och Sturup. |
| (fp) | Ja | - |
| (kd) | Nej | Arlanda och Landvetter bör inte säljas i nuläget. Inspektionen behöver dock skiljas från LFV för bättre konkurrens. |
| (m) | Ja | Arlanda,Landvetter och Sturup bör privatiseras. |
| (mp) | Nej | - |
| (s) | Nej | Nej, infrastrukturen bör vara i gemensam ägo. |
| (v) | Nej | Bolagisering och utförsäljning skulle ytterligare minsa det politiska inflytandet över luftfarten. |
Fråga 4: Skall svenska flygbolag och flygplatser ha samma konkurrensvillkor när det gäller statligt stöd/pålagor som andra bolag i EU ? (t ex statliga krigsriskgarantier)
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Ja | Lika villkor skall gälla mellan EU-länder |
| (fp) | Ja | - |
| (kd) | Ja | Det är viktigt att arbeta gränsöverskridande med skatter och avgiftssystem liksom att ge likvärdiga försäkringsvillkor. |
| (m) | Ja | En gemensam EU-policy bör eftersträvas och EU bör agera mot dolda subventioner |
| (mp) | Nej | Inga statliga stöd förutom till flygplatser I glesbygd. Försäkringsskydd löses av marknaden på kommersiella villkor. |
| (s) | Ja. | Sverige driver frågan i EU. |
| (v) | Nej | Statliga subventioner till miljöskadlig verksamhet bör avskaffas (t ex det statliga driftsbidraget till kommunala flygplatser som har nära till snabba tågförbindelser) |
Fråga 5: Ska flygpassagerarna betala för skyddet av flygplatser mot kriminella handlingar (securit För de flesta andra transportverksamheter bekostas ”security” av samhället.)
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Nej | - |
| (fp) | Ja | Om avgifterna är rimliga. |
| (kd) | Nej | Inte enbart passagerarna. LFV måste samarbeta med polis och andra myndigheter som också bär kostnaderna. |
| (m) | Nja | Trafislagen bör behandlas likvärdigt. Grundläggande säkerhet bör bekostas med allmänna medel |
| (mp) | Ja | - |
| (s) | Ja | Säkerheten vid ex tunnelbanestationer bekostas av kollektivtrafikresenärerna. |
| (v) | Ja | - |
Svenskt Flygs kommentar. Kostnaden för säkerhetsskydd bedöms bli i spannet 75-500 kronor per enkelresa på svenska flygplatser om flygpassageraren skall stå för de nya kraven på investeringar och kontroller. (Det vore intressant att veta hur mycket tunnelbane- och tågpassagerarna betalar per resa för skyddsåtgärder mot terrorism.)
Fråga 6: Ska flygets miljöavgifter för buller, utsläpp vara högre än vad som gäller för färjor och tåg ?
Parti | Svar | Kommentar från partiet |
| (c) | Nej | Avgifter skall sättas i relation till miljöföroreningarna – förorenaren betalar. |
| (fp) | Nej | - |
| (kd) | Nej | Avgifterna skall stå i proportion till störningarna och utsläppen oavsett trafikslag. |
| (m) | Nej | Kostnadsneutralitet mellan trafikslagen eftersträvas |
| (mp) | Ja | Flygbolagen måste börja betala för flygbränslets miljöpåverkan genom bränsleskatter och CO2-skatt. |
| (s) | Nej | Skatter och avgifter ska motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader. |
| (v) | Ja | Eftersom flyget är det mest energislukande och miljöbelastande transportsättet per personkilometer och bidrar till både globala, regionala och lokala miljöproblem. |
Svenskt Flygs kommentar: Järnvägen är befriad från skatt på el oavsett vilka kraftverk den kommer ifrån. Flygets energiförbrukning per passagerarkilometer är ungefär en tiondel av den som snabbfärjan till Gotland (0,5 respektive 3,9 liter bränsle per passagerarmil). Färjetrafiken får 240 miljoner/år i statligt stöd. C:a 40.000 svenskar störs av buller från flyg h 400.000 av buller från järnväg.
