Ibland går saker och ting fortare än man hinner skriva!
Hade tänkt skriva om Claes Olofssons
(ordförande för BR och Buss i Väst) besök hos Näringsministern, medans jag sitter och skriver plingar det till och Näringsministern skriver i ett Pressmeddelande från Näringsdepartementet att han har avgått.
Där försvann underlaget till min artikel!
Vad Claes Olofsson tänkt sig att Näringsministerna kan göra för att skaffa fler förare till Busstrafiken har jag fått höra ifrån de som sitter nära med insikt.
Därför lär det vara sant - så jag tar mig för pannan, och jag förstår att den japanska delegationen som besökte departementet samtidigt snabbt blev en bra ursäkt för ministern att lämna Bussbranschens hemmagjorda problem.
Först sitter Claes och hela garnetyret utan undantag och jamsar med när länsbolagen kom till, när sedan effekterna blir synliga som vilken annan begåvad person som helst hade kunnat förutse, då går man till ministern för bl.a. att få hjälp med fler bussförare.
Gå hem Claes och resten av Styrelsen, ni enbart förlöjliga branschen. Fortsätt med och stå med hatten och klia era vänner på länsbolagen för mer bidrag. Något annat duger ni inte till, det har ni handfast bevisat under en längre tid. För länge!

Sedan kommer meddelandet att Swebus bytt sin VD, han har lämnat på eget önskemål, med ca 100 miljoner i förlust, nu vet ni var gränsen går när det är dags att gå hem.( Tf blir koncernchefen Frode Larsen i Oslo, med flåsande aktieägare i USA i nacken)
Så läser man i båda Bussbranschens Tidningar diverse artiklar där olika företrädare av någon kufidk anledning alltid har samma budskap, hurra vad vi är bra -- låg lönsamhet men kul är det. Vore det inte roligare med en bättre lönsamhet? Varje ny begåvning som kommer till bussbranschen skall göra om samma uttalande om och om igen. Vi skall bätre marknadsföra, branschen behöver bättre status, branschen måste hålla ihop, ta ut högre priser. Snart kan vi skriva en bransch bibel, där alla få tro, alla lovar, för att gå ut genom dörren och göra tvätom! Eller så gör vi nu vad vi har velat göra men aldrig gjort.Till alla nya aktörer i branschen, historia kan vara spännande och skitprat har det goda med sig att det sällan stämmer om man inte har begåvningen och kan sila snacket!30 år och med samma budskap om igen, nog borde någon komma på något annat, fräschare ? Exempelvis ställa sig frågan, varför har vi en bussbransch som leds av politiska beslut utan att bolagen som utför trafiken kan påverka något? Resenärerna som betalar trafiken 2 gånger dels direkt och via skattsedeln kan påverka något? Och varför skall man behålla en struktur som bevisligen är fel och orimlig dyr? Alldeles förfärlig dyr!

När jag sedan läser skicklige skribenten och tidningsmakaren Ulo Maasing´s ledare om att SAS är den stora bromsklossen för inkommande turism till sverige, då undrar jag var kommer denna nyhet ifrån år 2002? En nyhet som är lika gammmal som SAS ! Jag applådera att man äntligen skriver om detta -- något som följt oss som arbetat med inkommande turism i årtionden. SAS lever i ett system som liknar länsbolagen, maktfullkomlig, saknas pengar springer alla till staten som fördelar på nytt skattebetalarnas pengar. SAS= som fick smeknamnet Skit Allt Sammans är en sanning sedan 50 talet! Det heter också Svensk Alt Sammans, om nu detta är någon påtaglig skillnad, med tanke på vilka som leder saker och ting idag!
Det är EU som är räddningen för sverige, i vissa branscher går det fortare och i andra går det långsammare, i flyget går det fortare då man utsetts för konkurrens och med detta menas RIKTIG konkurrens och inte flumkonkurrens. För Bussbranschen är det enklare att fördömma bussägare som kör resenärer till nordtyskland och köper den mängd sprit som EU har satt som gräns men inte passar Ringholm &co.
Man skall smeka maktens arrogans medhårs, detta har bussbranschens företrädare utvecklat till nästan fullkomlighet.

Jag är inte ensam om att reagera mot alla dumheter, här är det en annan!
Fick denna artikel som jag tycker passa in på bussbranschen i minst lika hög grad, det är bara att läsa och du kanske se ett och annat skimmer i horisonten till ett annat liv. Om nu någon skulle komma på tanken att ta tag i sjukdomen, inte sitta hos en minister och be om fler förare, utan be ministern om att lägg ned länsbolagen för att därmed frigöra ca 20 miljarder kronor årligen! Det räcker för många sjuksängar, äldrevårdsplatser och lärare till skolorna.
Risken är att man blir mobbad och förklarat som utböling, kanske som en förrädare till de som värnar om sina stolar. En bättre utnämning kan man inte få.

soliga hälsningar

toni schönfelder

Här kommer en bra artikel!

Vem tänder stjärnorna?
av Theodor Paues, arbetar på Svenskt Näringsliv

Förr satsade staten stora summor på varvsindustrin. I dag vill man kasta pengar efter andra branscher som är på tapeten – nu senast design. Regeringen tror sig fortfarande ha en trollstav som kan göra företag livskraftiga. Men goda idéer bör få växa av egen kraft, med så liten politisk inblandning som möjligt.

Varje företag börjar som en idé i någon människas huvud. Många idéer är dåliga. Som den där om att göra cyklar med ram av plast. Den var inte bra. Eller den där om att sälja hippa sportkläder på nätet. Den var också riktigt dålig. Två miljarder kronor dålig, om ni minns bokslutet från Boo.com

Men vissa är bra, riktigt bra. Att tillverka billiga möbler som folk får skruva ihop hemma, det är en bra idé. Och att göra bromsar till bilen som inte låser sig när det är halt. Den är också super.

Vissa idéer är så bra att den som kommer på dem (eller den som orkade genomföra dem) blir rik som ett troll på kuppen. Anställer en massa folk, som får lön och semester. Och drar in en ohygglig massa pengar till staten. Det är riktigt bra idéer, det.

Frågan är bara vem som kommer på de där bra idéerna? Och hur man vet, innan de har prövats, om de verkligen är så bra som Uppfinnar-Jocke själv tror? För det är ju dyrt med idéer, särskilt om de går åt skogen.

Regeringen har klarat ut begreppen i sitt senaste utspel om näringspolitiken. De svenska företagen behöver startkapital, och staten ska se till att groende företag får pengar när marknadens aktörer är för räddhågsna för att satsa. Näringsministern ska resa land och rike runt med sitt trollspö, le mot den bransch som verkar lovande och strör bidragsglitter över behövande företag.

Tidigare satsade staten stora summor för att få igång en olönsam varvsindustri. I dag är det andra branscher som är på tapeten – nu senast design – men principen är densamma; politikerna bestämmer sig för vilka branscher som har framtiden för sig, och sedan får företagen i den branschen skattefinansierade stöd och särskilda villkor. Trollstaven får företagen att vakna till, investeringarna kommer, och med dem nyanställningar och kunder.

Det är en beprövad metod. En gammal idé för industripolitik i Sverige. Och den är om möjligt ännu sämre än plastcykeln och kläderna på nätet. Politiker vet inte bättre än någon annan vilka branscher som har framtiden för sig. Bidragen hamnar som regel hos olönsamma bolag, och fungerar som en sorts arbetsgivarnas socialbidrag.

Bättre villkor, färre regler
Myndigheten ALMI, som allmänt betraktas som bäst i klassen på att fördela riktade bidrag till groddföretag, misslyckas i stort sett helt med sitt uppdrag. En färsk studie från Handelns Utredningsinstitut visar att företag som får stöd har en bättre utveckling än andra företag, före stödet. Men att de utvecklas sämre (!) än andra företag när de har fått låna pengar av staten.

Den stora politiska näringslivsplanen fungerar inte. Staten kan inte mana fram tillväxt. De som är bäst på att tända stjärnor är i stället vanliga, företagsamma människor som är beredda att investera sin tid, sina pengar och sitt engagemang i en idé som de tror på. Om de vet att de både kan göra en insats för andra och en hacka för sig själva om deras idé är bra.

Regeringen bör gräva ned trollspöet och i stället satsa på goda, allmänna villkor för företag. Lägre skatter. Färre regler. Bättre infrastruktur. Gör det enklare och mer lönsamt för alla att lägga några år på att utveckla en idé, så kommer fler att försöka. Och då kommer det dyka upp fler goda idéer. Fler företag som anställer, växer och betalar skatt.

Vi har hört det förr. Det låter tråkigt. Men det är kul – fler idéer, mindre styrning.

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.