Det tillämpas gärna och för ofta 2 olika moraler i denna värld, en som gäller dig och en som gäller politikerna eller framstående personer som sällan har kontakt mellan hjärna och mun. Här följer några exempel.

1)
Staten förlorar 40 miljarder i statliga bolag
åså en 45 miljarder till svensk kollektivrafik
åså en 100 miljarder i felräkning hos kommuner och landsting mellan före valet i sept 2002 och 6 månader senare, så det kan bli!
Det är kul att betala skatt! Ja, tjosan.

2)
Bonus trots storförlust, och moralistens
Lars-Erik Forsgårdh självmål.

3)
Rättsäkerheten ökar i Sverige, en ny EU lag för domstolar gäller även i Sverige från årskiftet 2003/4

4)
I spåret av börskrasch och trovärdighetsproblem för många av näringslivets ikoner är det kanske dags att fundera över vilka värderingar som bidragit till detta.

5)Poröst kisel kan bli bränslecell för mobilen

6) Dagens Citat! 8 miljoner strutsar i Sverige?






1)

enl DN 11 mars 2003
Statens bolag förlorade 40 miljarder år 2002

"Jag ser det inte som ett misslyckande även om ingen ägare är nöjd när utvecklingen varit som den varit"

Fakta:
Eva Halvarsson, enhetschef, departmentsråd

Styrelsuppdrag: SJ AB, Green Cargo AB

Utbildning, tidigare sysselsättning: Civ ek Skatterevisor
Koncernrevisionskontoret i Stockholm och Länsskattekontoret i Göteborg


Statens bolag förlorade 40 miljarder förra året

De stora statliga bolagen har gjort rekordförluster under 2002. Telia, Posten, SJ och SAS är några av bolagen som dränerats på statens pengar. För de största bolagen var den totala förlusten över 40 miljarder kronor.


- Det finns ytterligare saker att göra, säger statens "koncernchef" Eva Halvarsson.

Staten har de senaste åren marknadsfört sig som en duktig ägare där vinsterna och omsättningen i statens bolag ökar.

Men förra året bröts trenden. Om två veckor presenterar näringsdepartementet bokslutet för år 2002.

Men DN kan redan nu berätta att resultatet blir mycket dystert. En genomgång av de bolag som hittills släppt bokslutskommunikéer visar att den sammanlagda förlusten är rekordstor.

Flera av bolagen skyller på konjunkturen när de förklarar de röda siffrorna. Men genomgående för de statliga jättarna är att felinvesteringar kostat staten mångmiljardbelopp.
- Jag ser det inte som ett misslyckande även om ingen ägare är nöjd när utvecklingen varit som den varit, säger Eva Halvarsson, chef för näringsdepartementets enhet för statligt ägande.

Telia Soneras rekordförlust på 46 miljarder kronor beror bland annat på misslyckade 3G-satsningar och överoptimistiska investeringar i telenät i Europa.

Statens järnvägar som numera bara heter SJ AB är nästan konkursmässigt. Miljardförlusten för förra året beror delvis på uteblivet underhåll och felinvesteringar utanför kärnverksamheten som hotell och båtar.

Green Cargo som sköter järnvägstransporterna gjorde en förlust på över kvartsmiljarden förra året vilket är nästan en fördubbling jämfört med året innan.

Posten gjorde en förlust på nästen 800 miljoner kronor. Konsulter, IT-satsningar, stor administration och nya servicenätet har dränerat bolaget på kapital. "Jag har aldrig sett på maken", sade den nye finansdirektören i Posten, Bo Friberg, om Postens IT-kostnader på en intern konferens i början av året. Nu är 400-åriga Posten fattigare än någonsin.

Flygbolaget SAS där svenska staten äger en fjärdedel gjorde en förlust på närmare en halv miljard. Enligt vd Jörgen Lindegaard är krisen den värsta i SAS historia. Nu ska hälften av kostnaderna kapas.

Den statliga nätoperatören Teracom gjorde en förlust för första halvåret i fjol med nästan 100 miljoner kronor, vilket är några miljoner fler än samma period året innan.

Några planer på att sälja förlustbolagen finns inte just nu.
- Staten är en långsiktig ägare som inte går ur bara för att man avkastar dåligt, säger Eva Halvarsson. I stället kommer kraven att skärpas på bolagen.
- Det finns en generell ambition att bli en mer aktiv ägare, säger hon.

Ett undantag är Vin&Sprit som ökade sin försäljning med mer än 35 procent och ökade vinsten med mer än 70 miljoner kronor till 2 miljarder.


TS kommnetar)
Falserierna är påfallande, det är en kvalificerat osanning som DN påstår att det gått bra fram till förra året.

SJ som sedan Stig Larsson och handgågne Karl Erik Strand med flera har manipulerat allt vad som heter siffror i boksluten. Konkurs situationen har funnits för SJ sedan 1994. Sammanblandningen mellan skulder som blev tillgångar och prognoser vilka alltid var fel med tröstande budskap att nästa år blir det bättre. Banverket har fått efterskänka banavgifterna och allt tricksande kan tillåtas då det inte finns någots straffansvar för personer i statens bolag. I vart fall har det aldrig prövats.
....en liten partibok! och livet blir glatt och utan straffansvar.Men revisorerna då? Var finns deras varningssignaler eller reservationer i boksluten?

Evas:s kommentar ovan är så föredömlig beklämmande.
Det förefaller som om dylika personer inte förstår inför vilka man är ansvarig? Detta tycks vara genomgående för närvarande i lokal som rikspolitiken.
Å andra sidan sa någon till mig -- ju sämre politiker -- ju snabbare går det åt skogen -- och först då kan man ändra på system-felet.

Green Cargo har aldrig gått med vinst, även om det fanns löften om detta, SJ persontrafik har aldrig gått med vinst även med motsatta löften.
Istället driver SJ via sin lobby grupp fram nya statliga avgifter för långfärds och expressbussar då dessa kan komma att konkurrera med tåget! När är det någon som vaknar på BR?


2)


Bonus trots storförlust
Lars-Erik Forsgårdh, vd för Aktiespararna, har betalat ut flera hundra tusen kronor i bonus till anställda, trots att förbundet går med brakförlust.
Aktiespararna har i åratal rasat mot bonusutbetalningar i förlusttyngda bolag.

I minst två år har Lars-Erik Forsgårdh betalat ut bonus till några av sina anställda. År 2001 blev det totala bonusbeloppet 314 000 kronor, att fördela på fyra personer. Samma år redovisade förbundet sin största förlust genom tiderna, minus 19 miljoner kronor.
En person fick 77 000 kronor, de andra tre fick dela på 237 000, allt prydligt redovisat i årsredovisningen för 2001 under vinjetten "Bonusersättning".

För 2002, med ytterligare en rekordförlust, har man i stort fortsatt med samma system, enligt Lars-Erik Forsgårdh, som dock protesterar mot att kalla de aktuella utbetalningarna för bonus.
- Nej, det här är inte bonus, det ordet leder tanken fel i dessa tider, säger Lars-Erik Forsgårdh.

Men bonus är det ord ni själva valt att använda?
- Jo, men det är fel! Det här handlar om provisionsintäkter.
- Vi har några personer på förbundet som jobbar med att sälja annonser till våra programfoldrar. Det är de här säljarna som vi har gett en morot, de får en viss procent av försäljningen.
Hur mycket bonus eller provisionsintäkter som kommer att betalas ut för 2002 kan Lars-Erik Forsgårdh inte svara på. Förbundets medlemmar kommer inte heller framöver att få reda på det.
- Nej, vi kommer inte att redovisa de här siffrorna i den nya årsredovisningen. Det här handlar, som sagt, om provision och det behöver vi inte ta upp.

Debatten om generösa bonusersättningar i näringslivet har pågått länge. Lars-Erik Forsgårdh och de andra i Aktiespararnas ledning har tillhört de argaste kritikerna. Gång på gång har de angripit systemet och det sätt företagen ofta smusslar och smyger med extraersättningen.

Det är inte första gången en vd beklagar att man har använt ordet bonus i sin redovisning. För bara några veckor sedan fick tredje AP-fonden och dess vd Tomas Nicolin kritik för att man delat ut bonus, trots att värdet på den förvaltade aktieportföljen hade minskat dramatiskt.
Tomas Nicolin ångrade ordet bonus och tyckte självkritiskt att man i stället borde ha valt att kalla det för en rörlig lön.

Men det hindrade inte den stridbare Lars-Erik Forsgårdh att då gå ut och kritisera bonusutbetalningen. Så här sa Forsgårdh till Dagens Industris reporter Mikael Törnwall den 27 februari i år:
- Inte minst borde en och annan aktiefond och AP-fond titta över sina bonusar. Det är orimligt att betala ut bonus i en verksamhet som förlorar pengar.


(TS) kommentar! Ja du, Lars-Erik Forsgårdh, det gäller ha kontakt mellan hjärna och mun!



3)


Bättre samarbete mellan domstolar i Europa


År 2001 antogs EG:s bevisupptagningsförordning. Den gör det lättare för
den som har en privaträttslig tvist att få hjälp med bevisupptagning i
en annan medlemsstat. Domstolarna ska kunna kommunicera direkt med
varandra istället för som idag via en centralmyndighet. Samarbetet
mellan domstolarna ska också bli enklare genom praktiska hjälpmedel och
modern teknik. För att effektivisera handläggningen innehåller
förordningen också frister för hur lång tid ett bevisupptagningsärende
får ta.

Regeringen föreslår i en remiss till Lagrådet en ny lag med ett mindre
antal bestämmelser som behövs för att komplettera EG-förordningen.
Bland annat föreslås samtliga svenska domstolar få använda den nya
regleringen i privaträttsliga mål.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004, samtidigt som
EG-förordningen ska börja tillämpas.





4)

I spåret av börskrasch och trovärdighetsproblem för många av näringslivets ikoner är det kanske dags att fundera över vilka värderingar som bidragit till detta


"Martin-Löf har sprungit i samma ekorrhjul i 25 år"
Näringslivschefer rekryteras ur en alltför begränsad grupp av människor, enligt Riksgäldskontorets chef Thomas Franzén. Det skapar "blindstyren" som inte ser kompetensen hos folk utanför den egna kretsen. En av de utpekade är styrelseproffset Sverker Martin-Löf


"Jag tror att det finns alltför många Wallandrar i styrelser. Då blir de blindstyren. Några bör sitta där för mångfaldens skull, men blir de för många utgör de en fara för balans och utveckling."

"Det finns män som sitter i nomineringskommittéer som är medvetna och öppna för dessa problem. Men är de tillräckligt många? I spåret av börskrasch och trovärdighetsproblem för många av näringslivets ikoner är det kanske dags att fundera över vilka värderingar som bidragit till detta. Bolagsstyrelser med bredare erfarenheter borde vara en väg. Det kommer att innebära nya kategorier av ledamöter och fler kvinnor. Och färre med de värderingar som Wallander står för."

"Det som slår mig i mina kontakter med näringslivet är bristen på öppenhet för andra erfarenheter. Det är en miljö som präglas av så kallad androcentrism (män och manliga föreställningar bestämmer världsbilden). Det är män som utser dem som ska ha de ledande befattningarna. De ställer sig inte frågan om den population ur vilken man väljer är den bästa."



5)Poröst kisel kan bli bränslecell för mobilen

Poröst kisel kan bli bränslecell för mobilen
En ny typ av bränsleceller som använder ett poröst kiselmaterial kan ge bärbara datorer tre gånger så lång arbetstid som dagens batterier. De kan dessutom byggas med samma teknik som används för elektronikkomponenter.

Åtskilliga företag försöker just nu bygga bränsleceller i litet format för att ersätta batterier i mobiltelefoner och bärbara datorer. Tekniken lovar stort: längre arbetstid för de allt mer strömslukande apparaterna. Men problemen är många, det har visat sig svårt att bygga ersättare som har bra effekt, men inte är större än dagens batterier.

Amerikanska Neah Power Systems löser problemet med att ersätta de så kallade protonledande membranen i konventionella bränsleceller (tunna folier med förmågan att binda joner) med ett slags svamp av kiselmaterial. Fördelen blir att bränslet får en större yta att reagera med. Verkningsgraden blir då högre. Dessutom kan
Neahs porösa kiselsvamp tillverkas med samma teknik som används för kretsar inom elektroniken.

De stora bränsleceller som utvecklas för bilar behöver vätgas och höga temperaturer. De flesta prototyperna för bränsleceller i mikroformat för mobiltelefoner och bärbara datorer använder däremot metanol och syre som bränsle, och arbetar i rumstemperatur. Den porösa kiselcellen som Neah försöker göra produkt av använder en tredje variant: metanol och flytande väteperoxid.

Ett problem med att bygga in bränsleceller i elektronik är att de avger vatten och koldioxid. I Neahs konstruktion ska avgaserna lagras i en liten blåsa i själva bränslecellen. Företaget tror att en prototyp i samma format som ett batteri för en bärbar dator, men med tre gånger så lång driftstid, är klar i slutet av året.



6) Dagens Citat!

8 miljoner strutsar i Sverige? Det fifflas, det myglas, det kröks rygg till höger och till vänster. Kompisköret har förstört Svensk Industri som inget annat, det blir blindstyren. Branschförningarna lider av förnyelse och alla som pinkat in sina revir bevaka dessa som ett guldägg, de blir blindstyren.

Värdegemenskapen har totalt gått förlorat.


6)

Förord till: Dagens citat
I dagarna hade jag besök av en känd sk tung politiker (s) och som alltid är man lite mer vätalig med ett glas gott rött i handen!
jodå jag umgås med dem alla -- som person är det förtjänstfulla och härliga personer.

citat!
Det spelar ingen roll vilken åsna som sitter som statsminister -- folket röstar ändå på (s)
Vi har 8 miljoner strutsar som struntar i vem som styr bara man får sina bidrag!

Sveriges folk Strutsar?

man kan undra!

eder tillgivne

toni schönfelder
0034 616 421 085

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.