Författad av Anders Lidman och Toni Schönfelder Alltmedan den ryska krisen förvärras för varje dag stiger också känslan avvanmakt och oro över västerlandets brist på kunskap och djupare förståelseför hur detta säregna land fungerar. Eller är det kanske vårt nya finans-teknokratiska samhälle som har kvävt all humanistisk analys till förmån förbörsanalytiker, finansakrobater och affärsjurister. Alltsedan uppdelningen av den Väst- och Östromerska kyrkan, där Västrepresenterade renässans, individens rätt i samhället och skriven lag attförlita sig på, medan den ortodoxa kyrkan i Konstantinopel drev fram enkollektivistisk och strängt auktoritär människosyn, har Moder Ryssland varitannorlunda oss. Frön av västerlandets tankar om borgerligt styrelseskick som började växa i Novgorod inspirerade av Hansan slogs brutalt ned på XX –talet. Makten har kommit österifrån. Mongolerna oftast kallade tatarerna härskade med fullkomlig makt från Stilla havet till Östersjön mellan, -- --, alltså i xx år. Sedan kom Moskvafurstarna och Tsarväldet med världshistoriens mest raffinerade förtryckarbyråkrati. Alla ryssar utom tsaren hade en härskare över sig som enväldigt rådde över deras liv. Ett ord från denne och allt kunde vara slut, från besparingar och egendom till det egna livet. Miljoner och åter miljoner ryssar har använts som kanonmat eller slavar somlikt vilken förbrukningsvara som helst skulle användas till dess den var slut. Tiotusentals miljoner ryssar har deporterats och rivits upp med rötterna från sina familjer när de skickats iväg över detta väldiga land. Få ryssar är okunnigaom Stalins utrensningar där 40 till 60 miljoner människor mördades, svalt ihjäleller dog i sjukdomar orsakade av armod och utmattning. Få saker har förändrats i dagens Ryssland. Visserligen avrättas inte folk hur som helst, men landet saknar ett skrivet rättssystem värt namnet och fortfarande lever man farligt om man opponerar sig i fel sammanhang eller råkar stå i vägen för någons ekonomiska intressen. Ryssens egentliga rätt kommer ur det talade ordet hos hans chef. Detta kan ändras på en sekund vilket ger en förklaring till varför ryssen i gemen finner all slags planering meningslös. En vanlig ryss har inte möjlighet att förstå begrepp som demokrati, individens frihet eller rättstrygghet. Tvärtom är hela hans väsen med kropp, själ och instinkt framfiltrerad ur tusen år av terrorstyrning och underkastelse. Över allting vakar och bestämmer KGB eller snarare de uppstyckade delarna av f.d. KGB. I sak har dock ingenting förändrats varför vi i denna text för enkelhetens skull valt att fortsätta att kalla den ryska informations-och kontroll organisationen för KGB. KGB finns överallt och i vartenda företag, ryskt som utländskt. KGB står över all lag, straffrättslig såväl som civilrättslig, samt har oinskränkt makt att utfärda frikort som skänker den enskilde total immunitet mot varje samhällsingripande. Ett sådant litet rött kort bärs idag av någon miljon av nomenklaturans gräddhylla och innebär att innehavarna inte kan bli gripna av något skäl eller kan kontrolleras av tull, polis eller skattemyndighet. De lever med ett heltäckande teflonskydd mot all offentlig makt i samhället, utom KGB naturligtvis. Det är här västerlandet ofta trampar fel i Ryssland. Eftersom hela denna för oss osynliga struktur finns kvar, går det inte att tillämpa något av vårt inlärda västerländska beteende på Ryssland. KGB:s arbete ute i företagen kan delas upp i tre delar. För det första samlar man in all information och sorterar ut det man bedömer vara viktigt eller bra att ha. I denna process avlyssnas alla telefonsamtal, inklusive GSM, all faxtrafik och alla E-mail. Alla brev och paket kontrolleras. Alla stryrelseprotokoll, interna PM och muntliga uttalanden av bolagets anställda noteras. Görs ingen hundraprocentig kontroll är det när KGB väljer att inte göra det, inte för att man inte kan. För det andra vidarebefordras den insamlade informationen till en eller flera beställare. Vanliga köpare av information är någon av finansbaronerna eller med ett avdammat, nyligen populäriserat ord "oligarkerna". Dessa kontrollerar bland mycket annat något lämpligt konkurrentföretag. Som en tredje del av KGB:s arbete kommer därför aktioner, förelägganden och ingripanden från den ocean av myndigheter som den ryska byråkratin avlat fram och vilka alla står under total kontroll av KGB. En liten finvask i floran kan få fram den lokala skattepolisen, den regionala skattepolisen, oblastens skattepolis, den federala skattepolisen, momspolisen passpolisen, hälsovårdsmyndigheten och tillståndsmyndigheten för tillstånd. Sistnämnda myndighet utfärdar det för alla företag nödvändiga och hett eftertraktade generella driftstillståndet, vars symbol är den lilla röda runda stämpeln. Tillstånd är något som krävs för allehanda bestyr. Både företag och privat-personer behöver tillstånd för att inneha ett rubelkonto. Behövs konton i utländsk valuta krävs centralbankens tillstånd, ett för varje valuta. När man tillsätter en ekonomiansvarig för sitt företag, krävs tillstånd från den lokala skattemyndigheten och för rätten att investera krävs ett tillstånd och för produktion ett annat. Och så vidare i all rysk oändlighet. Sålunda avslutas det utländska företagets karriär i Ryssland genom att böter, straffskatter och andra tillkomna pålagor blir så stora att det utländska moderbolaget närmast lättat skänker bort sina investeringar i ryska händer mot att klappjakten upphör. Raden av upphöjda koncerndirektörer som har råkat ut för detta är lång, men därom talas lågmält eftersom det inte direkt är någon affärsmässig merit att ha tagit sig ner i "den ryska tratten". Några exempel är Assi Domän och Reso Grand Hotel som kostat de svenska skattebetalarna nära två miljarder kronor i garantisummor och förlustavdrag. Vad som likaledes är tyst om, är att den lille företagaren som kanske förlorar allt, inklusive sina egna pengar, lättare kan hålla sig för skratt. Den lille entreprenören är för övrigt ofta på plats inspirerad av den store, fine koncernchefens visa råd att investera i Ryssland. Att sedan koncernchefen aldrig skulle drömma om att satsa sitt företags pengar (exportkreditgarantier med skattebetalarnas pengar) eller än mindre sina privata tillgångar, är en sak som sällan nämns i dagspressen. Var finns civilkuraget hos de investmentbolag, advokatbyråer, revisorer och alla andra experter med kontor i centrala Moskva som så länge talat sig varma för affärer i Ryssland. Frågar man dom nu, har naturligtvis ingen talat sig varm för någonting, eller också tvår man sina händer med det så populära uttrycket "med facit i hand". Att det inte någon gång, någonsin existerat lagligt skydd för investeringar, skydd för äganderätt och egendom, eller ens tillstymmelsen till möjlighet att kunna bedriva vanlig affärsverksamhet utan att alla hemligheter röjs för att så småningom saboteras, detta upplyser inte experterna om. Tillbaka till där vi började, innevarande kris sedd enbart med finansmarknadens ögon.." Jag tycker att marknaden har överreagerat och på East Capital tycker vi att läget nu är mycket intressant" sade nyligen en förhoppningsfull Peter Håkansson, ansvarig för East Capital till Dagens Industri. Peter Håkansson säger vidare " det ryska folket får mer pengar och de konsumerar alltmer. Det vi ser är köptillfälle."Denna bedömning har delats av en stor grupp finansaktörer, vilka likt Mammons orakel alltid tillmäts stor betydelse i våra medier och blir förmedlare av den högsta visheten, även beträffande religion, kultur och krig och fred i tusenåriga riken. Ryssland är utplundrat. En liten skara människor i toppen har stulit ihop och fört ur landet den ofattbara summan av ungefär 1.400 miljarder dollar. Finans-fustarna har inte tänkt sig att återinföra pengarna till Ryssland. Hur kunde man i väst vara så blåögd att tro att folk som tjänade 240 rubel i månaden för åtta år sedan nu har mångmiljardbelopp i dollar på sina utlandskonton. Vi har privatiseringsministrar och premiärministrar som delat ut Moder Ryssland till sina sponorer. Jeltsin är heller inte undantagen. Lån är inte lån utan är nya friska pengar som man kan tillgodogöra sig och slussa ut ur det land som man inte litar på och oftast inte heller känner någon solidaritet med. Varför riskera en ny diktatur som kommer att mörda en eller deportera en? Skulle det bli en mera vänligt sinnad regim så varför i alla fall stanna i ett grått armod och bygga upp nästan en världsdel när man kan förflytta sig till en redan färdig infrastruktur med inbyggt gemyt, som t ex i en trevlig villa utanför London eller New York med barnen på Oxford eller Berkeley. Alternativt lockar Cypern, Malta och Karibiska sjön för placeringar. Ävensom har Budapest, Wien och Berlin blivit populära ställen, liksom spanska solkusten och franska rivieran. Västvärlden har med sina generösa lån bidragit till att skapa historiens förmodligen största gangsterekonomi. Landet är mycket nära en kollaps. Börsmarknaden lämnar vi därhän eftersom den inte har någon betydelse för sakernas tillstånd just nu. I stort sett allt av de ekonomiska satsningar som trots allt gjorts de senaste åren har gjorts i Moskva. S:t Petersburg har fått en liten skvätt. Ryssland i övrigt är en tragedi. Nästan ingen infrastruktur, transport-system för energi med 90% förlust, över 100 miljoner människor som inte har pengar och knappt mat för dagen. Ett eländigt, grått och deprimerande samhälle utan framtidsutsikter och med hungriga människor. Det saknas nästan helt pengar ute i samhället. Endast mellan statliga organ där clearingsystem används kommer olja, gas och livsmedel fram. Stora regioner håller på att utestängas från all energi och matleveranser. Viktiga anläggningar håller på att bli reella säkerhetsrisker eftersom energi saknas till driften. Nu är det ändå bara september. Vad i all världen kommer att hända när kylan slår klorna i Ryssland? Ja, vad kommer att hända? En kupp? Frågan är inte om utan när och på vilket sätt, hur många blir det och var stabiliserar det sig? Enligt vår bedömning är en ny "fader" på väg med hårda nypor som kommer att hälsas som en befriare av en stor grupp militärer, nationalister, vanligt folk och faktiskt också kommunister. Han heter Alexander Lukachenko och är Vitrysslands nuvarande president. Synonymt med västs skeva Rysslandsuppfattning har vi fått oss serverad en bild av honom, närmast som en clown. Ingenting kan vara mer felaktigt! Diktatur är redan införd i Vitryssland. den som kritiserar presidenten eller landet riskerar sex års fängelse enligt en ny lag. Planekonomin är återinförd med resultat att folk får ut sina pensioner igen, magra men dock. Militären hålls ovanför armodets gräns och får ut sin lön. Mat finns i begränsad omfattning, energiförsörjningen fungerar hjälpligt och alla "buzinessmen" från väst är borta. Så är även de utländska diplomaterna, vars officiella residens han lät spärra tillfarterna till. Kort sagt Lukachenko håller landet i ett järngrepp. Nästa steg blir att med lite "progressivt fördragsfixande" tota ihop en union mellan de två bröderna Ryssland och Vitryssland. Så, snabbare än vad vi anar, kommer Lukachenko att föras upp på listan över presidentkandidater för den nya Unionen. Sedan kommer världen att få spänna på sig säkerhetsbältena för en vådlig färd.

Reklam för Spanien
Söker du information om Spanien -- Använd dig av min web http://www.spaininformation.org
Här hittar du allt

Fair use notice

The Toni Schönfelder Newsletter and website contains copyrighted material the use of which has not always been specifically authorised by the copyright owner. The material is being made available for purposes of education and discussion in order to better understand the complex nature of corruption in today's world. I believe this constitutes a "fair use" of any such copyrighted material as provided for in relevant national laws.

The material is distributed without profit to those who have expressed an interest in receiving the included information for research and educational purposes. If you wish to use copyrighted material from this site for purposes of your own that go beyond "fair use", you must obtain permission from the copyright owner. Toni Schönfelder cannot guarantee that the information contained in the Corruption News service is complete and correct or be liable for any loss incurred as a result of its use. Nor can Toni Schönfelder be responsible for any subsequent use of the material.

Denna sida är producerad av Toni Schönfelder. Avsändaren har inget ansvar för innehållet i sidor som är länkade -- allt material som finns i egen producerade sidorna får användas fritt och utan kostnad.

Esta página ha sido realizada por el Sr. D. Toni Schönfelder.Los realizadores de la página no se hacen responsables del contenido de las páginas enlazadas a la presente. Toda la información existente en las páginas de realización propia pueden ser utilizadas libremente y sin ningún tipo de coste.